Vargforskaren Olof Liberg och hans kollegor i Skandulv anser att det finns utrymme för viss licensjakt på varg 2021.
Foto: Shutterstock/Mikael Risedal Vargforskaren Olof Liberg och hans kollegor i Skandulv anser att det finns utrymme för viss licensjakt på varg 2021.

Forskare: Utrymme för vargjakt finns

I sin årliga beräkning av lämpligt jaktuttag på varg – ett av underlagen som Naturvårdsverket använder sig av när man beslutar om licensjakt på varg – slår Skandulv-forskarna fast att det finns utrymme för viss vargjakt 2021.

Skandulv får varje år i uppdrag av Naturvårdsverket och Miljødirektoratet att beräkna lämplig beskattning av den skandinaviska vargpopulationen enligt två modeller:
• Observerad populationsstorlek och årlig tillväxt.
• Kön och ålder.
– Naturvårdsverket vill se om det ger olika utfall beroende på vilket beskattningsmodell som vi använder. Men eftersom båda beräkningarna bygger på samma data blir resultaten ungefär desamma, förklarar vargforskaren Olof Liberg.

Cirka 380 vargar i höst
I veckan fick länsstyrelserna ta del av Skandulvs senaste rapport. I den går att läsa att den svenska vargstammens storlek i höst beräknas vara 389 eller 378 vargar, beroende på om man räknar på tre eller fem års medeltillväxt.
Och eftersom Naturvårdsverket har bestämt att den svenska vargstammen behöver bestå av minst 300 individer för att uppnå gynnsam bevarandestatus anser Skandulv-forskarna att det finns utrymme för viss licensjakt på varg 2021.
– Under förutsättning att det inte blir en alltför omfattande skyddsjakt i sommar. De vargar som fälls under skyddsjakt måste man räkna bort från eventuella kvoter av licensjakt, säger Olof Liberg.

Över referensvärdet
Skandulvs beräkningar är baserade på de senaste inventeringsresultaten som identifierade 365 vargar i Sverige, vilket alltså visar att den svenska vargstammen ligger över referensvärdet för gynnsam bevarandestatus.
Antalet familjegrupper är 36,5 och de revirmarkerande paren 19 (efter att de nio gränsreviren mellan Norge och Sverige har fördelats fifty-fifty).
De flesta av familjegrupperna, det vill säga 32,83, finns i de åtta län som ingår i det mellersta rovdjursförvaltningsområdet, där det enligt de beslutade miniminivåerna ska finnas minst 28,5 familjegrupper.

Fyra län
Om man jämför miniminivåerna i dessa län med inventeringsresultaten kan man se att om Naturvårdsverket delegerar möjligheten att fatta beslut om licensjakt på varg till länsstyrelserna blir det troligtvis till de fyra länen Värmland, Gävleborg, Örebro och Västmanland.
Även i Dalarna har vargstammen ökat, både vad gäller antalet familjegrupper och revirmarkerande par, men inte så mycket att man kommer över länets miniminivå som är åtta familjegrupper. Så huruvida det blir någon licensjakt på varg där i januari är mer osäkert.

En fingervisning
Hur många vargar som det kan tänkas bli aktuellt att jaga kan Skandulvs rapport ge en fingervisning om.
Enligt beräkningarna utifrån observerad populationsstorlek och årlig tillväxt, och om man nöjer sig med noll procent tillväxt, är det möjliga jaktuttaget cirka 30 vargar. Från det antalet måste man räkna bort de cirka 20 vargar som årligen avlivas under skyddsjakt.
Det innebär att man landar på 10 vargar.
– Ja, det låter som en rimlig nivå, bekräftar Olof Liberg.