Jakten med lös hund har gamla anor i Sverige. Det finns dock en oro för att den i framtiden inte kommer att vara lika självklar.
Men för snart tre år sedan kom löshundsjakten, efter ett förslag från Svenska Kennelklubben och Svenska Jägareförbundet, med på listan ”Levande traditioner” som är Institutet för språk och folkminnens förteckning över immateriella kulturarv i Sverige.
Flera organisationer stödjer
Nu har samma organisationer ansökt till samma myndighet om att få den nordiska löshundsjakten nominerad till Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv, där bland annat falkenering finns med sedan några år.
Flera andra organisationer stödjer förslaget. Förutom Jägarnas Riksförbund är det jägarorganisationerna och kennelklubbarna i Norge, Finland, Danmark och Island, samt Lantbrukarnas Riksförbund, Viltmästarförbundet och Föreningen Sveriges Jägare.
”Numera är inte jakten en förutsättning för överlevnad utan en hyllning till de som en gång i tiden bebyggde Sverige och banade väg för det land vi ser i dag. Jakt är en del av svenskarnas arv och en kultur som måste vårdas. Att skydda löshundsjakten genom att göra den till ett kulturarv är ett steg i rätt riktning för att ge jakten den status som kulturbärare som den förtjänar”, skriver JRF:s förbundsordförande Solveig Larsson i en debattartikel i Altinget.
Regeringen nominerar
Det är regeringen som beslutar huruvida Sverige ska nominera den nordiska löshundsjakten till Unesco. Tidigare har Sverige lämnat in två nomineringar: klinkbåtstraditionen (i samarbete med övriga nordiska länder) och fäbodkulturen (i samarbete med Norge).
