Foto: MostphotosMänniskoljud får klövvilt att snabbt fly från området.

Människorösten skrämmer betande klövvilt

Människorösten är det mest skrämmande ljudet för betande klövvilt. Det visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, där forskarna har undersökt hur klövvilt reagerar på ljud från varg, hund och människa.

– I denna studie visar vi att det går att ändra klövvilts beteende, utbredning och deras påverkan på viktiga jordbruksgrödor genom att skrämma dem med ljud, säger Anna Widén, doktorand vid SLU, i ett pressmeddelande.

Studien är gjord i Södermanland där dovhjort, vildsvin, rådjur, älg och kronhjort lever och konkurrer om föda inom samma område.

Forskarna mätte skadenivån på sju vetefält där sammankopplade ljudanläggningar och viltkameror sattes upp. För att klövviltet inte skulle vänja sig vid ljuden spelades de upp slumpmässigt när djuren passerade.

– Vi kan tydligt se att skadorna är betydligt mindre i de områden där skrämselljud har spelats upp, något som tyder på att detta kan vara en effektiv metod för att minska betesskador på grödor under känsliga perioder, säger Anna Widén.

Förutom skrämselljud från varg, hund och människa använde sig forskarna av kontrolljud från naturligt förekommande fågelarter.

Flyr snabbt från området

Analyser av de filmer som spelades in visar att klövvilt reagerar olika beroende på vilket ljud de utsätts för. Starkast reagerar de på människoljud, som får viltet att snabbt fly från området. Och totalt sett spenderade djuren minst tid i områden när människoljud spelades upp.

När klövvilt skräms ändras deras beteenden; de flyttar sig till andra områden på samma fält eller lämnar fältet helt och besöker kanske i stället ett närliggande fält.

– Vi behöver mer kunskap om vilken skala denna typ av skrämselljud har en effekt på, både rumsligt och tidsmässigt. För att inte problemen bara ska flytta nästgårds är det troligtvis också mest framgångsrikt att kombinera denna typ av metod med viltförvaltningsåtgärder på en större landskapsnivå, som foderskapande åtgärder där viltet får äta skyddat, säger Anna Widén.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på print
Dela på email
Ämnen i artikeln
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Hämtar artiklar ...