Det är Naturhistoriska riksmuseet som har analyserat 187 uttrar som levt spridda över hela landet i 15 län och två kommuner.
Trafikdödade djur
Merparten av djuren hade dött i trafiken eller på grund av fiskeredskap under perioden 1977–2020. Men forskarna fokuserade på tiden mellan 2015 och 2020.
Resultaten visar att mängden högfluorerade ämnen, PFAS, ökade kraftigt fram till 2015 då halterna stabiliserades. Men sedan dess märks heller ingen minskning av halterna.
– Uttern är en utmärkt miljöindikator som kan visa vägen till miljöförorenade områden eftersom de lever relativt lokalt. Många av de miljögifter som finns i dess omgivning koncentreras i högre halt i uttern jämfört med den föda de äter, kommenterar Anna Roos, ekotoxikolog och intendent vid Naturhistoriska riksmuseet, i ett pressmeddelande.
DDT och PBDE
Mängderna PCB, pesticider som DDT och bromerade flamskyddsmedel, PBDE, har dock minskat sedan 1970-talet. Under 2010-talet hade 70 procent av uttrarna i studien halter av PCB som understeg nivån som ger reproduktionsproblem.
I princip alla undersökta uttrar hade läkemedelsrester i muskulaturen, i snitt sju olika läkemedel. Bara två djur hade inga mätbara halter i sig.
Dystert rekord
I detta sammanhang slog en utter från Boden ett dystert rekord 2019. Individen bar på spår från flest läkemedel, bland annat höga halter av mediciner mot migrän, schizofreni, maniska psykostillstånd och depression.
– Vad dessa gifter och läkemedel har för effekt är svårt att veta, det kan röra sig om cocktaileffekter där ämnen samverkar eller motverkar varandra. Det är skrämmande att vi ens hittar läkemedel i utter. Läkemedel är tillverkade för att ge en biologisk effekt vid låg dos och hör inte hemma i miljön. Det är också anmärkningsvärt att det finns så många människotillverkade miljögifter i vilda uttrar. Många av dessa ämnen är hormonstörande, säger Anna Roos.
