Naturbevakare från länsstyrelsen i Dalarna spelade bland annat en viktig roll i det så kallade Lillhärdalfallet, där samtliga fem jägare som misstänktes för illegal vargjakt friades i hovrätten. Vid den stora polisinsatsen mot några jägare som var ute och rekade inför en bäverjakt i maj 2012 fanns en av naturbevakarna med i en helikopter och påstod att jägarna var på flykt på marken eftersom de höll på med olagligheter.
Naturbevakarens version stämde inte
När originalversionen av den filmade polisjakten tvingades fram visade det sig att de som påstods vara på flykt i själva verket satt och fikade.
Precis som i den så kallade jakthärvan i Västmanland förra året var det poliser från Noa, Nationella operativa avdelningen, som sattes in bland annat i kartläggningen av de misstänktas mobiler.
Karl Hedin-mötet i Mora
När industriledaren och vargdebattören Karl Hedin skulle medverka på ett JRF-möte i Mora den 23 april, och berätta om hur han blev avlyssnad av Noa och häktad i ”jakthärvan i Västmanland”, misstänkt för illegal vargjakt, gjorde polisen ett nytt drag.
En vald företrädare för Jägarnas Riksförbund, JRF, i Dalarna blev inkallad till polishuset i Mora för att höras ”upplysningsvis” om ett misstänkt jaktbrott.
Jakt & Jägare skrev om det här:
Bilturen noterades av en naturbevakare
En polis, som jobbar i Dalarna, ville veta varför JRF-mannen var ute med sin bil på sin jaktmark den 5 januari 2017. Det fanns vargspår i området, enligt polismannen. JRF-företrädaren observerades av en naturbevakare som noterat registreringsnumret både på bilen och släpet, där det fanns en skoter.
Planen var att åka ut med saltstenar, men det var för kallt för en skotertur.
Att polisen utreder misstänkta jaktbrott är inget som Martin Lundgren, ordförande för JRF-distriktet i Dalarna, ifrågasätter.
– Jaktbrott ska beivras och distriktet ställer sig inte bakom någon form av illegal jakt, slår han fast.
– Om det är av betydelse för en utredning vad den här personen har sett eller inte har sett i skogen är det naturligtvis lämpligt att höra honom upplysningsvis, tillägger Martin Lundgren.
”Väcker oro för rättssäkerheten”
Men JRF-basen i Dalarna vill veta hur en över två år gammal tjänsteanteckning från en av länsstyrelsens naturbevakare kan dyka upp i en polisutredning på det här sättet.
– Detta väcker stor oro över rättssäkerheten för folk som vistas i skogen och därmed kan komma att registreras av länsstyrelsens naturbevakare, förklarar Martin Lundgren.
I en skrivelse till länsstyrelsen i Dalarna vill han ha svar på följande frågor:
”Hur lagras personuppgifter?”
• På vilka premisser lagras personuppgifter som härrör från länsstyrelsens naturbevakares tjänsteanteckningar? Distriktet önskar veta vilka personuppgifter som lagras, hur länge de lagras och vem som har tillgång till dem.
• Vilka uppgifter noteras av länsstyrelsens naturbevakare? Det tycks finnas en uppenbar risk för att personer som enbart befinner sig i ett område registreras och därmed kan förekomma i framtida brottsutredningar.
• Förekommer det hos länsstyrelsen någon form av särskild registrering av jägare eller deras fordon?
• Anmäls uppgifter från länsstyrelsens rovdjursspårare direkt till polismyndigheten, eller behöver polismyndigheten begära utdrag ur någon form av register om de har behov av att veta vad som hänt på en given plats vid ett givet tillfälle?
