– De forskningsprojekt som nu får medel stämmer väl överens med den nya forskningsstrategi som gäller från i år. I den efterfrågas forskning om bland annat flerartsförvaltning, utveckling och test av metoder för viltövervakning och samarbete mellan viltförvaltningens aktörer, säger forskningssekreterare Anders Lundvall på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Vissa av projekten är fortsättningar på tidigare satsningar, bland annat vargforskningsprojektet Skandulv, viltkamerasatsningen Scandcam och Skandinaviska björnprojektet. De andra projekten pågår mellan ett och tre år.
Lodjur och järv
Bland annat ska man på Sveriges lantbruksuniversitets forskningsstation Grimsö undersöka spridningen hos lodjur inom Sverige, och mellan Sverige och Norge, med hjälp av populationsgenetiska metoder. Forskarna ska även undersöka vilken effekt spridningen får på ett möjligt jaktuttag.
Med ett annat Grimsö-projekt är målet att ta fram kunskap som behövs för förvaltning av järv, som i dag expanderar från fjälltrakterna till skogslandskap. Forskarna ska också studera hur järv bäst inventeras i snöfattiga områden, när snöspårning inte fungerar. Projektet är en fortsättning på det järvforskningsprojekt som tidigare fått finansiering ur viltvårdsfonden.
Fjällripa, säl och vildsvin
Fjällripan, som minskar på många håll på grund av klimatförändringar och förlust av livsmiljöer på grund av förändrad markanvändning, ska studeras på Högskolan i Innlandet i Norge. Ett mål med det projektet är att ta fram en artspecifik övervaknings- och förvaltningsmodell för fjällripa i Sverige.
På Göteborgs universitet startar ett projekt för att ta fram en användarvänlig modell för Östersjöns gråsälspopulation, som åskådliggör hur olika kombinationer av jakt och miljövariationer påverkar sälbeståndet.
Och på Luleå tekniska universitet ska samarbetsmöjligheter inom vildsvinsförvaltning belysas.
Jägare som exponeras för zoonoser
Dessutom får forskare medel från Naturvårdsverket för att studera viltkonflikter, hur jägare exponeras för zoonoser som sorkfeber och harpest samt födoval hos klövvilt.
– Vi är mycket glada över att vi i år kan finansiera fler viltforskningsprojekt jämfört med de senaste åren. Det innebär en förstärkning av den vetenskapliga grund som svensk viltförvaltning bygger på, kommenterar Anders Lundvall.
