– Målet med satsningen är att bidra till livskraftiga rovdjursstammar och en rovdjursförvaltning som är långsiktig och förutsägbar. Vi vill att arbetet fortsätter för att både människor och stora rovdjur ska kunna må bra och leva tillsammans, säger Benny Gäfvert, senior rovdjursexpert på WWF, i ett pressmeddelande.
Smart viltkamera
Mest pengar, 759 650 kronor, får Qulindas smarta viltkamera som ska ta en bild i sekunden och detektera djur.
– Vi jobbar med en smart kamera som kan känna igen svenska stora rovdjur på 100–150 meters håll. Det betyder att färre kameror kommer att krävas i inventeringsarbetet jämfört med vanliga åtelkameror, förklarar Fredrik Gustafsson, medgrundare till Qulinda och forskare på Linköping universitet, i pressmeddelandet.
Drönare som varnar
Nästan lika mycket, 700 000 kronor, får Flox Robotics som ska utveckla drönare som varnar tamdjursägare för rovdjur och på sikt får ner antalet angrepp.
– Vi vill få till ett samspel mellan stationära enheter (kameror med högtalare), drönare och AI så att tekniken kan identifiera och avleda varg i närheten av tamdjuren, säger Sara Nozkova, vd och medgrundare till Flox Robotics, i pressmeddelandet.
Rovdjursskola för barn
Övriga projekt som får medel från WWF är en sammanställning av tillgänglig forskning som har utvärderat effekterna av åtgärder avsedda att förbygga rovdjursangrepp på tamdjur. Den görs av forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.
Vildriket i Järvsö ska utveckla ett grundkoncept för en rovdjursskola för barn.
Två informationsfilmer
Forskare på Grimsö forskningsstation ska göra två informationsfilmer som är vardera fem minuter långa och vänder sig till allmänheten och länsstyrelser. Den ena ska handla om kännetecken, signalement, spår och spillning efter varg och den andra ska visa skillnaden mellan spår efter varg, lodjur och järv.
Dessutom får en forskare på Grimsö finansiering för att samla in dna från till exempel jord, stenar och löv dränkta i urin från varg och lodjur. Målet är att det ska bli enklare för länsstyrelserna i den södra delen av landet att inventera även i snöfria miljöer.
