På en timme monterar Johan Larsson 300–400 tallskydd som skyddar toppskotten och låter klövviltet beta på resten av plantorna.
Foto: Viskadalens Produktion AB På en timme monterar Johan Larsson 300–400 tallskydd som skyddar toppskotten och låter klövviltet beta på resten av plantorna.

Tallskydd som får viltet att beta rätt

Har du sett vitlackerade plåtklämmor på toppen av tallplantor än? Inte? Jägaren, skogsägaren och plåtslagaren Johan Larsson hoppas att det snart blir ändring på det. För hans tallskydd gynnar både skogen och viltet.

– Vi ska ha en balans i skogen. Samtidigt som viltet så klart ska hållas med mat måste nyplanterad skog få en chans att växa upp, säger Johan Larsson.
Som skogsägare var han frustrerad över att hans nyplanterade tall bara blev 20–30 centimeter hög, eftersom klövviltet betade av de spröda, näringsrika toppskotten. Han försökte skydda plantorna på olika sätt, men inget hjälpte.
Det gick till och med så långt att han funderade på att hägna in sin plantering, men dels vill han kunna jaga på marken och dels vill han inte hindra andra från att röra sig i skogen.

Skyddar varje enskild planta
För sex år sedan kom han på att han borde skydda varje enskild planta mot betesskador. Så Johan Larsson, som sedan 30 år äger Viskadalens Produktion AB och är van att lösa problem, satte sig i verkstaden och provade sig fram.
Tallskyddet skulle inte bara skydda toppen, utan det måste också passa på varje individuell planta utan att skada den eller hindra tillväxten. Det var också tvunget att vara formbart, ofarligt och ha låg vikt.
– Vi har testat olika färger, men vitt syns bra och fungerar bäst. Som jag uppfattar det blir viltet stört när plantorna inte ser ut som vanligt. Då nöjer de sig med att beta på sidorna och topparna kan fortsätta att växa, beskriver Johan Larsson.
I dag tillverkar robotar i hans plåtverkstad tallskyddet och intresset bland skogsägarna ökar.

Testat i fem, sex år
– Det är fem, sex år sedan vi började testa det på 4 000 provplantor. Och det är bara enstaka toppar som har blivit avbitna, trots att viltet har ätit väldigt stora mängder tall den här vintern, beskriver han.
Plåtklämmorna väger 6 gram styck, bärs i en hållare som man fäster i bältet och monteras för hand på toppskotten i början av hösten. Ett år senare flyttar man upp dem.
Är det inte ett väldigt tidskrävande arbete?
– Jag monterar 300–400 tallskydd på en timme. Att flytta upp dem går snabbare. En helg var vi några personer som hjälptes åt. Vi hann med 6 000–7 000 plantor, det vill säga 2–3 hektar, säger Johan Larsson.

Jägare och markägare bör samarbeta
Han rekommenderar att jägare och markägare samarbetar, och menar att det inte är jobbigare för jägare än att varje vecka åka och fylla på foder vid en vildsvinsåtel.
– Häromkring, på gränsen mellan Västra Götaland och Halland, planteras det i stort sett bara gran. Vi vill medverka till mer bete. Och samtidigt som klövviltet får mat sparar vi toppskotten så att det blir träd till slut, beskriver Johan Larsson.
Förutom att plåten är återvinningsbar går tallskydden att återanvända. Johan räknar med att metallklämmorna håller i 15 år, alltså till tre odlingar.