I den nya nationella förvaltningsplanen för vildsvin från Naturvårdsverket pekas på möjligheten att det kan bli tvångsjakt på vildsvin med hjälp av trafikeftersöksjägare om de vanliga jägarna inte löser vildsvinsproblemen.
Foto: Dan Törnström I den nya nationella förvaltningsplanen för vildsvin från Naturvårdsverket pekas på möjligheten att det kan bli tvångsjakt på vildsvin med hjälp av trafikeftersöksjägare om de vanliga jägarna inte löser vildsvinsproblemen.

Tvångsjakt på vildsvin i nya planen

Idag sändes Naturvårdsverkets nya nationella förvaltningsplan för vildsvin ut på remiss. Jakten på reproduktiva hondjur ska skruvas upp. Vildsvin bör inte utfodras och det ska göras inventeringar av hur många vildsvin det finns och vilka skador de orsakar. I värsta fall kan det bli tvångsjakt för att stoppa vildsvinen om de vanliga jägarna inte rycker ut.

Det effektivaste sättet att reducera en vildsvinspopulation är att fokusera jakten på suggor och gyltor, det vill säga reproduktiva hondjur, påpekas det i planen. Det gäller särskilt under oktober till december.
”Under denna period har färre suggor smågrisar än under januari till maj. Det medför mindre risk att skjuta sugga som har smågrisar”, skrivs det i förslaget till en ny förvaltningsplan.
Det var i april 2010 som den första planen kom.
Nu har Christer Petterson på Naturvårdsverket fått ut förslaget till en ny förvaltningsplan.

Vildsvin ska inte utfodras
Exempel på viktiga mål är att inte utfodra vildsvin.
– Dessutom ska man begränsa utfodring till övrigt klövvilt, eftersom vildsvin enkelt och naturligt tillgodogör sig utfodring avsedd för hjort- och rådjur, förklarar Christer Pettersson.
Foderspridare för åteljakt bör inte placeras närmare främmande jordbruksmark, eller angränsande jaktområde, än 100 meter. Då bör det bara finnas majs, ärtor eller oförädlade spannmål i fodertunnan som sprids i små mängder när det ska skjutas vildsvin på åteln.

Fällfångst som akut insats
Fällfångst av vildsvin lyfts fram som främst en akut insats vid grödor om vildsvinen härjar för mycket.
Naturvårdsverket framhåller hur viktigt det är att alla aktörer samverkar om vildsvinen.
Men Christer Pettersson pekar även på att det redan finns en möjlighet att ha tvångsjakt på vildsvin, enligt paragraf 7 i jaktlagen.
”Myndighetsbeslut om jakt på vildsvin kan bli aktuellt där allvarliga skador för enskilda och samhället är uppenbara och ingen eller otillräcklig aktiv jakt förekommer för att motverka en skadeutveckling”, slås det fast i planen.

Då kan det bli tvångsjakt
Detta kan ske ”om det på grund av ett viltbestånds storlek finns påtagliga risker för trafikolyckor eller allvarlig skada av vilt”.
Det finns ett antal tillfällen när en sådan tvångsjakt kan bli aktuell.
– Det kan till exempel röra sig om ett jordbruk av mindre omfattning intill en stor jord- och skogsverksamhet som säljer jaktupplevelser, men där avskjutningen är mindre än tillväxten och skadorna på jordbruket i angränsande områden ökar till oacceptabla nivåer. Ett annat exempel är ökade trafikolyckor inom ett visst vägavsnitt som följd av för låg avskjutning av vildsvin i förhållande till stammens storlek och tillväxt, kommenterar Christer Pettersson.

Ska ske i undantagsfall
Men tvångsjakt ska vara undantagsfall om det inte fungerar med andra alternativ, som allmän jakt och skyddsjakt.
– I första hand gäller kontakter med den eller de markägare eller jakträttshavare vars avskjutning av olika skäl bedöms som otillräcklig. Hjälper inte påpekanden kan det vara effektivt att samtidigt påminna om möjligheterna till tvångsjakt, eller upplysa om att tvångsjakt övervägs.
Blir det tvångsjakt kan lämpliga jägare utses av länsstyrelsen.
– Här kan eftersöksjägare, som är godkända av Nationella Viltolycksrådet, vara ett alternativ. Det är viktigt att dessa jägare förutom kunskap har lokal kännedom och allmänt förtroende för att undvika onödiga konflikter, resonerar Christer Pettersson.

Jakt från motorfordon
Vid tvångsjakt ska det även kunna jagas från motorfordon för att få så effektiv vildsvinsjakt som möjligt.
Det ska dessutom göras inventeringar, både för att fastställa vildvinsstammens storlek och
kartlägga omfattningen av skadorna som vildsvinen orsakar, enligt förslaget.

Lokala förvaltningsplaner ska tas fram
”Regionala och lokala förvaltningsplaner/strategier bör baseras på en regelbunden kvalitetssäkrad avskjutningsstatistik, där markägare och jägare ansvarar för rapporteringen. Detta inbegriper arbete med systematiska och dokumenterade observationer av såväl vildsvinsförekomst som skador. Skadorna på jordbruksmark med mera bör följas upp kontinuerligt, beräknas ekonomiskt och struktureras områdesvis på samma sätt som avskjutningsstatistiken”, skrivs det i planen.

JRF vill ändra regeln om suggor
Redan tidigare står det klart att Jägarnas Riksförbund, JRF, vill gå ännu längre i jakten på hondjur och slopa att en skjuten kultingförande sugga ses som jaktbrott.
– Vi uppmanar absolut inte att ha jakt på kultingförande suggor, har riksviltvårdskonsulenten Jens Gustafsson förklarat.
– Men JRF vill ha bort förbudet och hänvisar istället till att god jaktetik ska råda. Om en jägare tvekar om det är en ensam sugga och ändå råkar skjuta en sugga med kultingar ska det inte ses som ett jaktbrott, kommenterade han senast frågan var aktuell.

”Initialt är vi försiktigt positiva”
Riksviltvårdskonsulenten Mikael Hultnäs har precis läst planen och ska börja skriva ett svar från JRF.
– Initialt är vi försiktigt positiva till i alla fall vissa saker, som att verket efterlyser inventeringsmetoder både för vildsvinsstammen i sig och för att kartlägga vilka skador som faktiskt uppstår i jordbruket. Verket efterlyser även förenklade regler för försäljning av vildsvinskött, vilket vi självklart är positiva till, kommenterar Mikael Hultnäs.

Bollen hos Livsmedelsverket
Den bollen ligger hos Livsmedelsverket. Senast den 30 november i år ska frågan om vildsvinskött redovisas till regeringskansliet. Det som försvårat avyttrandet av vildsvinskött är att hanteringen av köttet måste utföras av en godkänd vilthanteringsanläggning.
Christer Pettersson deltar även i det arbetet.
– Utgångspunkten i förslaget till åtgärder ska vara bibehållen livsmedelssäkerhet, där både livsmedelshygien och köttkvalitet säkras. Förslagen ska även utformas med hänsyn till vilthanteringsanläggningar och andra berörda aktörer, kommenterar Christer Pettersson.