Ett av problemen som uppstår kring ämnet AR-gevär i dessa dagar är medias och politikers brist på kunskap inom ämnet vapen samt polisens bristande förmåga att effektivt uppfylla sitt samhällsuppdrag.
Enligt många medier, och ofta gemene man, står AR för Assault Rifle (anfall/attack-vapen). Det är felaktig information och skapar problem. AR är en förkortning av företagsnamnet Armalite Rifles, den tillverkare som enligt många anses ha lanserat denna typ av vapen under 1960-talet.
Erfarenhet av AR
Vem är jag att uttala mig om på AR-vapen, kanske du undrar. Jag har jagat sedan 1990-talet och varit en aktiv sportskytt i många år. Utöver det har jag arbetat som vapenhandlare och drivit företag inom jakt- och skyttebranschen i cirka 20 år.
För ett antal år sedan hade jag förmånen att ofta kunna ta mig till USA och uppleva jaktlivet där. Under mina resor till andra sidan Atlanten befann jag mig mest i Texas, men även i Florida. Våra jakter var fantastiska och är minnen som jag bär med mig resten av mitt liv. Några av djuren vi jagade var vildsvin, alligatorer, björn, coyotes och vitsvanshjortar.
Hur kommer vi då till AR-gevär? Jo, hemma i Sverige fick man på den tiden inte jaga med sådana. Jag tycker att vapentypen är häftig och fick möjlighet att jaga med det i USA. Krångligare är det inte. Nu ska det tilläggas att allt vilt som jag har fällt med AR-vapen har fällts med samma resultat som traditionella repetergevär hade gett.
Min erfarenhet av denna typ av vapen inom jakt överstiger därmed utan tvekan den hos många, kanske till och med majoriteten, av de svenska jägarna. Det är just därför jag anser mig ha goda skäl att vara tydlig och bestämd i mitt resonemang.
AR inte fördelaktiga vid jakt
Är denna vapentyp fördelaktig vid jakt? Svaret är kategoriskt och tveklöst: Nej.
Tvärtom finns det flera nackdelar. Vapnet är osmidigt i tät terräng och skramlar mer än traditionella jaktvapen, faktorer som kan påverka både jakten och jägarens rörlighet negativt. Dessutom uppfattas det av många, inklusive mig, som olämpligt att använda vapen med militär prägel i skogen. Vi är trots allt jägare – inte soldater i krig mot viltet.
Förespråkare lyfter ibland fram att AR-gevär kan vara fördelaktiga för jägare med fysiska begränsningar, exempelvis stelopererade armar. Och givetvis bör undantag kunna göras för dem som av medicinska skäl inte kan hantera ett traditionellt vapen, precis som vi redan gör i andra sammanhang.
Men låt oss vara tydliga: Vid jakt i Sverige för svenska jägare fyller AR-vapen generellt sett ingen extra funktion.
För att symboliskt illustrera min syn på AR-vapen inom jakt kan vi dra en parallell: De flesta jägare skulle reagera om någon dök upp till morgonsamlingen med en ”Rambo-kniv”. En stor, ”häftig” kniv har ingen praktisk funktion under jakt och anses mest vara en onödig pryl. Men samtidigt ska det alltså vara fullt rimligt att använda gevär som ser ut som Rambos. Den logiken är svår att förstå.
Halvautomater har sina fördelar
Visst har traditionella halvautomatiska jaktgevär sina fördelar, men i grund och botten handlar valet mer om personlig smak och vad man är bekväm med. Förespråkare hävdar att en halvautomat ger snabbare uppföljningsskott än en repeter.
Rent tekniskt kan det stämma. Men rekylen gör oftast att det är i det närmast omöjligt att behålla fokus/siktet på målet efter skottet. En duktig och tränad jägare kan avlossa ett uppföljningsskott lika snabbt med en rakrepeter, samtidigt som fokuset på målet bibehålls.
Själv har jag inget emot halvautomater för jakt – det är för mig helt odramatiskt.
Spel för galleriet
Men det som nu sker i politiken är inget annat än ett spel för galleriet.
Att förbjuda AR-vapen är fullständigt verkningslöst i kampen mot skjutningar. Politikerna försöker bara vinna billiga poäng hos allmänheten genom att peka ut en syndabock.
Faktum är att vapnet som användes i den tragiska skjutningen i Örebro var ett traditionellt jaktvapen – inte ett AR-vapen. Att media och politiker ändå blandar in AR i debatten är direkt vilseledande.
Om vi ska rikta kritik mot någon så är det mot Polismyndigheten – inte jägare, sportskyttar eller AR-förespråkare. Det är polisen som hanterar vapenlicenser och har det fulla ansvaret för att enbart godkänna licensansökningar från personer med lämplig bakgrund. Skytten i Örebro led av psykiska besvär och borde aldrig ha fått vapenlicens. Än en gång ser vi tydliga brister i polisens hantering.
Låt oss vara ärliga: Köper du ett AR-gevär för jakt, så är ditt intresse för vapen större än ditt intresse för jakten.
