Kammaråklagaren Christer B. Jarlås påstod i ett uppmärksammat uttalande i Södertälje tingsrätt, att vi som följde och rapporterade i media om ”Sjundamålet” inte alls förstod vad åtalet handlade om. Det kändes inte särskilt tungt, att träffas av den verbala attacken från Jarlås. ”Begrep han detta själv?”, undrade faktiskt många av oss. Fortfarande är det nämligen oklart vad åklagaren avsåg med sitt åtal i ”Sjundamålet” – förutom att straffa en laglydig och erfaren jägare som skjutit en varg tidigare avsedd att skjutas bort i en av myndigheterna beslutad och av aktivister saboterad skyddsjakt. Efter att vargarna en längre tid hade plågat traktens djurägare svårt. Vad var det åklagaren egentligen ville lämna till tingsrätten i Södertälje att bedöma?
För öppet negativ om varg?
Kanske uppfattningen, att när man helt öppet är tydlig med att man inte vill ha husdjursdräpande oskygga vargar inpå knutarna och sedan tvingas använda Jaktförordningens paragraf 28 för att rädda sitt djur från att bli dödad av vargen, då rör det sig inte om ett korrekt tillämpat undantag från jaktförbudet i Jaktlagen (1987:259), utan om en planerad, uppsåtlig och förbjuden jakt på ett skyddat rovdjur!
Bevis för denna planering i Sjundamålet utgjordes enligt Jarlås och hans utredare Anna Bergqvist från Nationella Operativa Avdelningen hos polisen (f.d. Rikskriminalen) av en stor mängd telefonsamtal, e-mail och skämtsamt menade, ofta frustrerade och ibland lättade SMS. Samt att man trots erbjudande från länsstyrelsens ”expert”, inte ville ha några lapptyg eller övervakningskameror uppsatta runt den egna bostaden på landet. Dessa och många andra i ärendet lika irrelevanta frågor, ägnade sig Jarlås åt att under tre dagar bygga upp, som en ”beviskedja” i tingsrätten.
Viktigaste frågorna obesvarade
Själv lämnade jag Södertälje, med några av de för trovärdigheten i åklagarens beslut att åtala viktigaste frågorna obesvarade:
Varifrån fick åklagaren den ursprungliga informationen om att ”allt inte stod rätt till med paragraf 28-skjutningen”? Själva grunden till att den mycket omfattande och utdragna förundersökningen och åtalet överhuvudtaget kom till stånd?
Kom tipset från den ”bevarandesida”, som genom sitt organiserade sabotage för att skrämma bort vargarna från Molstaberg omöjliggjorde den tidigare skyddsjakten, eller från någon i spårandet och följandet av Sjundavargarna engagerad tjänsteman på länsstyrelsen?
Om paragaraf 28-skjutningen som åklagaren påstår var uppsåtlig och planerad, hur får man i så fall en vild varg att medverka i detta planerade skeende?
Stor skada för den misstänkte
Jarlås påstår att han väcker åtal för att få klarhet i vad som gäller! Denna önskan bedömer han uppenbart vara viktigare att få uppfylld, än den stora skada han med sitt agerande orsakar den misstänkte och hans närstående.
Ett lika märkligt som okänsligt beteende från en åklagare inom det av resursbrist svårt plågade rättsväsendet. Detta kändes för mig, som på plats följde rättegången i Södertälje om en skjuten fårdräpande varg, som en närmast absurd prioritering av resurserna i ett land där 42 människor sköts ihjäl i ett oftast outrett gatuvåld, bara under år 2017!
Vill Jarlås verkligen med åtalet ifrågasätta, hur en ängslan över många upprepade vargangrepp på tamdjur, ilska, oro för småbarn och uppgivenhet i en bygd inför myndigheternas oförmåga att bistå en för varg utsatt lokalbefolkning, kan diskvalificera från ett lagligt bruk av paragraf 28 i Jaktförordningen?
Åklagarens framfart behöver beivras
Då borde han som åklagare inte rimligen ha några svårigheter att få dessa frågor utredda av kunnigare kollegor i staten. Utan att som nu skedde i det helt onödiga Sjundamålet behöva utsätta laglydiga människor och deras familjer för åratal av lidande och dessutom, för en mängd hot och trakasserier från diverse meningsmotståndare.
Jag kan bara hoppas, att den åtalade i Södertälje frikänns när domen kommer den 2 mars samt att åklagarnas framfart i jakten på oskyldiga jägare i vargrevir och deras bruk av onödigt hårda, sannolikt delvis olagliga tvångsmedel snarast kommer att observeras, utredas och beivras av ansvariga myndigheter.
BJÖRN TÖRNVALL
Björn Törnvall är tillsammans med Karl Hedin författare till boken De jagade jägarna – Om myndigheternas ökande maktmissbruk mot landets jägare, ”Lillhärdalsfallet” och vargkonflikten i Sverige.
