– Första gången var spänningen i stängslet för låg. Andra gången var det ett fullt fungerade stängsel med hög spänning. Kommer vargen in hagen en tredje gång är det ett mönster och då är kritierna för skyddsjakt uppfyllda. Det finns ingen annan lämplig lösning och det finns stor risk för allvarlig skada, säger Maria Falkevik, rovdjursansvarig vid länsstyrelsen i Värmland.
”Fullt fungerande staket”
Det var i söndags eftermiddag som tolv får dödades och två får skadades. Då var spänningen i staketet 1 600 volt. På länsstyrelsens inrådan anlitade Mats Eriksson hjälp och gräset kring staketet röjdes. Spänning på 6 100 volt uppmättes.
Ändå tog sig vargen in i hagen igen på tisdagsmorgonen och ytterligare fem får strök med.
– Det var då ett fullt fungerande rovdjursstängsel. Vår besiktningsman uppmätte 5 400 volt. Gränsen är 4 500 volt, säger Maria Falkevik.
Får skjutas direkt
Beslutet, som länsstyrelsen nu tagit på eget initiativ, är att varg som åter kommer in i hagen får skjutas i skyddsjakt. Skillnaden mot att skjuta vargen enligt paragraf 28 är att skytten inte behöver försöka skrämma bort vargen först. Den får skjutas direkt.
Gården ligger inom reviret Skugghöjden och där är hannen en så kallat genetiskt viktig varg, en F1:a som är avkomma efter en finsk-rysk invandrarvarg i norska reviret Kynna 2.
• Hjälper ni djurägaren med skyddsjakten eller måste han själv utföra den eller leja personer som utför den?
– Vi har inte fått någon förfrågan om hjälp med skyddsjakten, svarar Maria Falkevik.
• Betalar ni ut någon ersättning till jägarna som ställer upp?
– Det utgår ingen ersättning, svarar Maria Falkevik.
”Som att Tomten finns”
Mats Eriksson säger till Jakt & Jägare att han har vänner och bekanta som lovat ställa upp och hjälpa honom.
– Jag är mycket positivt överraskad att länsstyrelsen fattat beslut om skyddsjakt. Det är som att det visar sig att Tomten finns, säger Mats Eriksson.
Attackerna har tagit hårt på honom. Dels går det ut över annat arbete som måste göras på gården, dels påverkar det humöret för honom.
– Det gör verkligen riktigt ont i själen och man blir rosenrasande, inte på vargen utan på systemet och beslutsfattarna. Dyker det upp rovdjur som kan hota djuren måste jag ha rätt att freda dem, säger Mats Eriksson.
Slutar med får?
Han har tänkt tanken att kanske sluta med fåren.
– Jag kommer att fatta beslut om fortsättningen när det lugnat ned sig, säger Mats Eriksson.
Reglerna är att rovdjursstängsel, som samhället beviljar bidrag till, ska hållas igång i fem är, annars blir djurägaren återbetalningsskyldig.
Krångligare
– Blir beslutat att sluta med får placerar jag kor innan för rovdjursstängslet istället. Reglerna säger bara att marken måste betas och om jag gör det med får, kor, getter eller åsnor spelar ingen roll, kommenterar Mats Eriksson.
– Men det blir naturligtvis krångligare för mig. Stängslet sitter runt en och en halv hektar mark och det räcker inte länge för kor. Då måste jag flytta runt djur och det är mycket besvärligare med en ko som väger 900 kilo, säger Mats Eriksson.
• Vi frågar Maria Falkevik på länstyrelsen: Kan du med gott samvete råda djurägare att investera i rovdjursstängsel, med tanke på vad som hänt på Mats Erikssons gård?
– Ja, absolut. Rovdjursstängsel är det bästa vi har att rekommendera djurägare. Men det kan ändå uppstå situationer där stängslen inte är hundraprocentigt säkra, svarar Maria Falkevik.
Skyddsjakten får pågå en vecka.