Gubbarna och tjejerna i Smedsbyn utanför Luleå har förberett sig inför björnjakten. De har tränat flitigt på att skjuta på björnfigurer och övat att snabbt kunna skjuta ett andra skott.
Förväntningarna är stora när björnjakten inleds på lördagsmorgonen den 23 augusti klockan 04:00.
Uppe på ett berg på byns jaktmarker kan det finnas björn.
Sett tre björnar
– Vi har sett tre olika björnar runt om i berget, säger Tomas Lendholm.
Han är ansvarig jaktledare för björnjakten tillsammans med Sven Granström, ordinarie jaktledare för älgjaktlaget.
– Om vi går så vi har vinden rätt kan vi jaga av fina planteringar och oröjd slyskog runt toppen på berget. Där är det mycket bär och björnarna vill gärna vistas där i det täta, förklarar Tomas Lendholm.
Tomas Lendholm och Ansgar Johannesen från Drammen går som hundförare.
Uppe på toppen på berget märker båda att hundarna drar i vind och vill iväg åt ett speciellt håll.
Strax därpå släpper de hundarna och de drar iväg rätt in i en plantering där det snart blir ett skarpt upptag.
Intensiv jakt
Nu börjar en intensiv jakt på ett litet område där björnen väljer att bukta i ett område på 50-60 hektar.
Efter 45 minuter stannar björnen i det tätaste området i hela planteringen.
– Nu må vi raske på och löpe det hurtigaste vi kan, viskar Ansgar.
Båda hundförarna försöker så fort och tyst det bara går att ta sig in på ståndskallet i den täta slyskogen för att om möjligt kunna skjuta björnen.
Båda hundarna öser på ett hundratal meter framför. De stormskäller och ståndskallen ekar ut från planteringen.
Smyger på ståndet
50 meter från ståndet delar Tomas och Ansgar på sig och går en bit från varandra för att kunna få ett bra skjutläge.
Det syns på Tomas att det är spännande.
Sakta smyger han sig framåt mot hundarna.
Till vänster smyger Ansgar efter en bergås in mot ståndskallet.
Men så tystnar hundarna och björnen sticker iväg.
– F-n, svär Tomas.
– Så nära vi var, stönar han.
”Nu buktar det”
Björnen och hundarna drar iväg till ett annat område där det trångbuktar på ett litet område.
– Nu buktar det framför Anders Rånlund där han står, väser Tomas.
– Hoppas han får ett tag och får skjuta.
Björnen och hundarna håller på. Skallen ekar från sydvästra hörnet på berget.
– Anders har haft björnen precis framför sig, berättar Tomas efter att ha pratat med honom i radion.
Nu byter björnen område och drar mer norrut i berget. Vi hör knappt hundarna, men de nya pejlarna visar exakt var jakten går fram.
– Nu drar det iväg, säger Tomas och visar på displayen hur hundarna förflyttar sig.
Mycket riktigt, efter två timmars tystnad återkommer två trötta hundar till hundförarna.
Jakten avbryts.
Anders Rånlund hade björn och hundar alldeles framför sig.
– Jag osäkrade geväret och var helt övertygad om att jag skulle få skjuta björnen, berättar han.
– Men troligen fick den vind av mig, för sedan drog den iväg rätt norrut och försvann, tillägger Anders.