Foto: Terry Dell, Shutterstock De förvildade grisarna i Australien kostar miljardbelopp i skadegörelse.

Massavlivning av förvildade grisar i Australien – 15 000 djur på sex månader

Ett omfattande avlivningsprogram i västra Australien har resulterat i att nära 15 000 förvildade tamgrisar tagits bort från landskapet. Resultatet förvånar både forskare, myndigheter och lantbrukare – och ses som ett tecken på hur snabbt arten kan föröka sig och sprida sig.

Under en sex månader lång kampanj i den så kallade Northern Agricultural Region, norr om Geraldton, sköts, fälldes eller fångades omkring 11 800 grisar med hjälp av helikopter, markbaserade jägare och fällor. Tillsammans med andra insatser i området uppgår antalet borttagna djur till omkring 15 000.

– Det är ett enormt antal grisar som tagits bort. Ett av de största jag sett i den här regionen, säger Heather Channon, nationell samordnare för vildsvinsförvaltning. Det rapporterar tyska Pirsch och australienska ABC News.

Trots de stora siffrorna betonar hon att man inte vet hur stor populationen var från början – och att det därför inte går att säga hur många som finns kvar.

Snabb fortplantning

En av orsakerna till explosionen är att grisarna har haft gynnsamma förhållanden under flera år. En sugga kan få två kullar per år, med upp till tolv kultingar i varje. Det gör att populationen kan växa i en takt som överrumplar både lantbrukare och myndigheter.

Enligt uppskattningar finns vildsvin nu på 45 procent av Australiens landyta. Djuren är anpassningsbara, klarar sig i såväl torra som bergiga miljöer och är dessutom intelligenta nog att lära sig undvika fällor och jaktförsök.

Skador för hundratals miljoner

De förvildade svinen orsakar enorma skador på jordbruket. De förstör nysådda åkrar genom att böka upp frön, äter upp mogna grödor innan skörd och trampar ner stora arealer. Kostnaderna för jordbruket uppskattas till motsvarande cirka 1,6 miljarder kronor årligen.

– Det är väldigt nedslående att komma ut på fälten och upptäcka att allt är uppbökat och förstört, berättar spannmålsbonden Scott Bridgeman från Northampton.

Han beskriver hur grisarna även äter blommande raps, trampar ner grödor och snabbt rör sig vidare till vete när det mognar. Vissa lantbrukare har börjat bygga dyra stängsel för att hålla både grisar och kängurur borta.

Hot mot natur och djurliv

Problemen stannar inte vid jordbruket. Myndigheter varnar också för att grisarna skadar den inhemska vegetationen, försämrar vattenkvaliteten och hotar biologisk mångfald genom att påverka känsliga ekosystem.

– Det handlar inte bara om att skydda livsmedelsproduktionen, utan också om att värna naturen och den biologiska mångfalden, säger Clare Engelke, koordinator för den regionala biosecurity-gruppen som leder bekämpningen.

Fortsatt kamp nödvändig

Trots den rekordstora insatsen betonar experter att arbetet måste fortsätta. Svinen är motståndskraftiga, läraktiga och kan snabbt återhämta sig om trycket från jakt och fällor minskar.

– Man kan inte luta sig tillbaka. Kontinuerlig bekämpning är nödvändig, annars riskerar populationen att växa till igen, säger Engelke.