För närvarande är det bara hagelpatroner med bly som är förbjudna på skjutbanor och vid jakt där det finns öppet vatten.
Det var den dåvarande C-märkta miljöministern Andreas Carlgren som sjösatte en kompromiss och stoppade ett blyförbud även när det gäller kulvapen.
Både Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund har sedan dess ett stående uppdrag att undersöka hur alternativ ammunition kan användas.
Det är ett av flera villkor som satts upp för att de två jägarorganisationerna ska få det årliga bidraget till verksamheten från Viltvårdsfonden, som finansieras med hjälp av jaktkortsavgiften som jägarna ska betala årligen.
Säkerhets- och etikfråga
Att undersöka hur kulor av andra material än bly fungerar handlar både om säkerhetsfrågor och etisk skottverkan på viltet.
Alternativkulor för studsare kan i vissa fall antingen fragmenteras eller ge genomskott på viltet. Blykulor är säkrare eftersom de expanderar kontrollerat i en svampliknande form. Det ger bra, dödande skottverkan. Kulan riskerar inte heller att ge splitter vid sidan av viltet, eller gå rakt genom djuret.
Kan ge farliga rikoschetter
När det gäller hagelpatroner för jakt på fastlandet har det visat sig att stålhagel kan blästra sönder småviltet på för nära avstånd. Stålhagel kan dessutom ge farliga rikoschetter om stenar träffas i terrängen.
Fem forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet har fått en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet.
Läs det debattinlägget här:
Kvintetten vill förbjuda blyammunition helt.
De hävdar bland annat att asätare som kungsörnar förgiftas av bly från skjutet vilt.
– Genom att analysera blodprov har vi kunnat se ett väldigt tydligt samband mellan ökande blyhalter och älgjaktsäsongens framskridande, påstår Birger Hörnfeldt, professor emeritus vid SLU, till Värmlands Folkblad.
Tror inte på ”örnargumentet”
Christer Holmgren har skärskådat ammunitionsfrågan för Jakt & Jägare i flera år.
Han är minst sagt skeptisk till ”örnargumentet”.
– Det gjordes en undersökning i Norge i samma ärende i samband med att förbudet mot blyhagel skulle upphävas. Den sågades effektivt då man genom isotopkvotsanalyser, där man kan fastställa ursprung, inte kunde härleda att ursprunget till blyet kom från ammunition Någon sådan är garanterat inte genomförd i det här fallet, kommenterar han.
Även företrädare för ammunitionstillverkaren Norma i Åmotfors ser den nya eldgivningen mot blyammunition som bomskott.
”Fullt av faktafel”
– Vi stöttar och håller med om all faktabaserad debatt och argumentation, men den här debattartikeln är full av faktafel. Det brukar vara så när hjärtat får större vikt än hjärnan, säger Paul-Erik Toivo, VD för Norma, till Värmlands Folkblad.
Han konstaterar att forskarkvintetten missar att berätta att det är skillnad på blykulor i fast form och bly i andra former.
– De hänvisar till att blyet skapar någonting som metalliskt bly inte kan skapa. Man måste skilja på metalliskt bly och bly i annan form, som till exempel fanns i bränsle en gång i tiden. Naturligtvis finns det faror med blyet, men man ska inte överdriva dem, kommenterar Paul-Erik Toivo i Värmlands Folkblad.
Bästa alternativet som finns
Bly i ammunition inte är oproblematiskt. Men det är det bästa alternativet som finns, sammanfattar han.
Blykulor har använts några hundra år. Hittills har det inte hittats något bättre material. Kopparkulor, till exempel, är inte heller ofarliga.
– Blyammunition är säkrare i många fall och den är inte så farlig miljömässig som somliga vill lägga fram, säger Normas VD till Värmlands Folkblad.
Det stämmer inte heller att blyrester i fällt vilt är ett hälsoproblem för människor, enligt Christer Holmgren.
– Man måste ta hänsyn till hur stor del av metalliskt bly i viltkött som kan omvandlas till en biotillgänglig blyförening i magsäcken.
Den frågan har Christer Holmgren skärskådat här: