Älgar äter på skogen. Men det är bättre att satsa på de lokala samråden istället för att skjuta bort hälften av älgstammen. Det hävdar Jägarnas Riksförbund i yttrandet om Maggi Mikaelssons skogsutredning.
Foto: Göran Ekström Älgar äter på skogen. Men det är bättre att satsa på de lokala samråden istället för att skjuta bort hälften av älgstammen. Det hävdar Jägarnas Riksförbund i yttrandet om Maggi Mikaelssons skogsutredning.

”Satsa på de lokala samråden istället”

Jägarnas Riksförbund gör tummen ned för Maggi Mikaelssons skogsutredning. Den kan påverka viltförvaltningen negativt och bidra till att älgstammen jagas för hårt.
– Det finns inget i slutbetänkandet som styrker utredarens och skogsstyrelsens uppfattning att vinterstammen av älg måste halveras, kommenterar riksviltvårdskonsulenten Arne Karlsson.
Det är bättre att se till att de lokala samråden fungerar, anser Jägarnas Riksförbund.

Skogsutredaren har tittat på den svåra frågan hur det ska bli en bra balans mellan betesskador i skogen och älgstammens storlek.

– Trots det omfattande slutbetänkandet finns inget som ger konkret framgång i arbetet med att få en sådan balans, säger Arne Karlsson.

Maggi Mikaelsson föreslår bland annat att skogsägare som har betesskadade ungskogsbestånd ska tvingas böta, vilket mött hård kritik. Men Jägarnas Riksförbund har bara gjort ett yttrande som rör jakten.

Förbundet avvisar bestämt tanken på att klövviltstammarna ska halveras för att stoppa betesskadorna på skog.

– Det finns redan ett bra riksdagsbeslut från 1991 om jakt och viltvård. Jägare och markägare skulle ta ett större ansvar för att balansen uppnås. De skulle få information och utbildning i jakt- och viltvårdsfrågor. Och det lokala samrådet skulle intensifieras, konstaterar Arne Karlsson.

Rann ut i sanden

Även 2005 var frågan aktuell med framtagandet av sektorsmål, men även det rann ut i sanden.

– Ännu har skogsstyrelsen inte tagit några initiativ till att detta arbete skall komma igång. Vi känner stor oro när det gäller viltförvaltningen om inte de myndigheter och organisationer som har förvaltningsuppdraget verkställer liggande beslut, tillägger Arne Karlsson.

I stället för att gå vidare med Maggi Mikaelssons förslag är det bästa att satsa på de lokala samråden, anser Jägarnas Riksförbund.

Råden har misskötts i flera års tid, påpekar förbundet.

– Det har saknats dugligt ledarskap när det gäller förvaltningsarbetet i de lokala samråden. Allt för ofta har bristfälligt faktaunderlag tagits fram och inte sällan har detta underlag saknats i de lokala samråden, förklarar Arne Karlsson.

– Skogsvårdsmyndigheten måste ta fram partsneutrala, trovärdiga faktaunderlag av god kvalitet för samråden att arbeta med, tillägger han.

Redovisningen skall bland annat redovisa hur stor betesareal som är i beteshöjd, hur fördelningen är av barr och lövträd samt hur mycket som kommer att gallras, slutavverkas och nyplanteras.

Nytänkande om annat älgbete

Dessutom påminner Jägarnas Riksförbund om att det behövs ett nytänkande när det gäller att skapa annat bete för klövviltet.

– Använd nedlagd jordbruksareal, kraftledningsgator och skogsbilvägar för att producera biomassa till gagn för viltet. Det kan minska betestrycket på tallbestånden, säger Arne Karlsson.

Han tycker det är märkligt att skogsutredningen endast har några få rader om att ordna alternativt älgbete.

Dessutom borde skogsavverkningen göras annorlunda så klövviltet kommer åt tillgänglig biomassa, föreslår Jägarnas Riksförbund.

– Det finns företrädare inom skogsnäringen som anser att moderna avverkningsmetoder, och i många fall också bristande skötselåtgärder, skadar skogstillväxten mer än klövviltets betesskador, påpekar Arne Karlsson.