För många hjortar. Kronhjortarna i delar av Östergötland är så starka att det inte finns mat till alla individer.
Foto: Henry Johansson För många hjortar. Kronhjortarna i delar av Östergötland är så starka att det inte finns mat till alla individer.

”Skjut 40 hjortar per 1 000 hektar”

För en jägare som är van att jaga i karga skogslandskap låter fallet med kronviltstammarna kring Kolmården som en saga. I vissa områden är målet att jägarna nu ska skjuta upp mot 40 hjortar per tusen hektar.
– Nu gäller det att jägarna lägger manken till, annars riskerar vi viltstammar som helt enkelt kraschar eftersom det inte finns mat till alla, säger Håkan Svensson, viltmästare vid Holmen skog.

Jakt & Jägares Dan Törnström har besökt de aktuella markerna i Kolmården i Östergötland. I nummer tio av papperstidningen kommer ett uppseendeväckande reportaget där han bland annat berättar om skogsområden som betats ned fullständigt.

Älgkalvar lämnas i skogen
– För mig som jägare handlar det inte bara om skogsskador, utan också om att det inte är roligt längre när vi skjuter kalvar på älgjakten som är så små att de lämnas kvar i skogen. De får bli örnmat. Det finns inte mat till allt vilt, säger Håkan Svensson.
Holmen skog har uppemot 70 000 hektar mark i området. På vissa marker är vinterstammen 50 djur per tusen hektar och nu förväntas jägarna i de områdena skjuta i närheten av 40 hjortar per tusen hektar.

Måste starta omgående
– För att klara det här måste jägarna ut redan från den 16 augusti och pyrsjaga. Arbetet måste startas omgående och det kommer att gå åt fler mantimmar än jaktlagen lagt ned hittills. Just tidigt på höstarna är sannolikheten att lyckas störst, eftersom hjortarna inte hunnit bli så varska ännu, säger Håkan Svensson
Han har varit jagat inom Holmen skog sedan början av 1970-talet och håller kronhjorten som det svåraste klövviltet att jaga. Han upplever att de alltid har alla sinnen på helspänn.

En hind varnar
– Man kikarspanar ut över en nytt hygge, eller en åkerlycka, och man ser en grupp djur. Och så gör man en ansmygning och tror att man är på väg att lyckas. Då vrider man lite på huvudet och upptäcker en hind som står och tittar på en. Hon vänder om direkt och bär iväg och då varnar hon alla andra hjortar på hygget.
Håkan Svensson vet också att hjortarna anar direkt när det är dags för jakt på representationsmarkerna.

Anar jakten
– Vi har GPS-märkta hjortar och har sett att de börjar röra sig så fort jägarna börjar kommer till samlingsplatsen. Det finns ingen annan rimlig anledning till att de rör sig, annat än att de förstår att det är jakt på gång. Då går dom undan precis så mycket det behövs, säger Håkan Svensson
I jakterna används både stötande hundar och långsamdrivande raser. En del taxar har visat sig fungera mycket bra.

Ideala hundar
– För en bra tax, tätskallig, spårnoga och långsam, kan det bukta väldigt snävt. De får också lite rörelse på andra djur djur i såtarna. Men det gäller att hunden inte är för ihärdig och håller i när det går på långkut utanför såten. Det ideala är hundar som går in i såtarna igen och hämtar nya djur när ett djur bär iväg.
De stora hanhjortarna visar sådan liten stress av att förföljas av hund att det då och då händer att det helt enkelt blir ståndskall. Håkan Svensson har inte varit med om att någon liten och långsamtdrivande hund attackerats av hjortarna.
Men deras varskhet ställer till det även vid hundjakt. Det är vanligt att förhållsskyttarna röjer sin närvaro innan hunden drivit dom i pass.

Inte mött något motstånd”
Holmen skog har omkring 500-600 jägare på sina marker. De nya och tuffa påbuden om hårdare avskjutning har, enligt Håkan Svensson, mötts av ytterst lite kritik från allmogejägarna.
– Jag har inte mött något motstånd, men det är klart att jägarna inser att det här kommer att bli svårt att att det kommer att gå åt mycket jobb. Det är ett måste. Som viltmästare är jag rädd för att vi hamnar i en situation där viltstammarna helt enkelt kraschar, säger Håkan Svensson.