Lyckad nattlig skyddsjakt på vildsvin.
Foto: Peter Ekeström Lyckad nattlig skyddsjakt på vildsvin.

Mörkersikten bakom felskjutningar

Felskjutningar uppmärksammas allt oftare. En bidragande orsak är debatten i sociala medier. Dessutom kan användning av mörkersikten bidra till fler och märkligare misstag.

Den 15 maj 2019 trädde ändringar i jaktförordningen i kraft och mörkersikten vid vildsvinsjakt blev tillåtet.
Dåvarande lantbruksminister, Jennie Nilsson, uttryckte förhoppningar om att lagändringen skulle medföra att fler vildsvin skulle komma att skjutas.
Men två år senare är det främst misstagen under de nattliga jakterna – då jägare försedda med mörkersikten har skjutit hästar, älgar och kor i stället för vildsvin – som får uppmärksamhet.

Fler felskjutningarna
Dessa felskjutningar debatteras flitigt i sociala medier och skildras av tidningarna. Och det är lätt att få uppfattningen att felskjutningarna har ökat.
Har de det?

– Spontant, min känsla är att de helt klart har ökat. Uppenbarligen felar folk, det har vi ju svart på vitt på. De här jägarna ska inte avlossa ett enda skott utan att veta vad de skjuter på. Ändå sker det, säger Jens Gustafsson, riksviltvårdskonsulent i Jägarnas Riksförbund, JRF.
Han fortsätter:
– Men det är klart att det kan handla om svåra situationer, vi ska ha respekt för att jakt inte utövas bakom skrivbordet.

Bör ta ett steg tillbaka
Tror du att det finns en risk att lagstiftningen angående mörkersikten skärps?
– Nej, men med det sagt, en del jägare bör nog ta ett steg tillbaka och fundera lite. Dyr utrustningen kan inte kompensera för bristande skjutskicklighet, inte heller för dåligt omdöme.
– Vi får dock inte glömma att det är väldigt många som använder dessa hjälpmedel och lyckas bra. Så målet med att tillåta dem har helt klart uppnåtts. Det skjuts med all säkerhet fler vildsvin. Men det innebär inte att felskjutningarna rättfärdigas.