Djupsnö i kombination med hård skare i Långeds viltvårdsområde var något som många upprörda jägare ansåg strida mot god jaktsed.
Foto: Shutterstock Djupsnö i kombination med hård skare i Långeds viltvårdsområde var något som många upprörda jägare ansåg strida mot god jaktsed.

Nej till omtvistad skyddsjakt på älg

Det blev nej till skyddsjakt på 20 älgar i Långeds viltvårdsområde efter invändningar från kritiska jaktvänner. I stället förespråkar länsstyrelsen stödutfodring och anpassad skogsskötsel.

Jakt & Jägare berättade i början av februari om den infekterade situationen Långed utanför Nordmaling i Västerbotten. Långeds viltvårdsområde fick skyddsjakt på älg beviljad 2018. Nu begärde fastighetsägarna förnyad skyddsjakt på tio vuxna älgar och tio kalvar, med hänvisning till att skogen måste skyddas.

Kritiserad ansökan
Men liksom vid den tidigare skyddsjakten mötte den nya begäran massiv kritik från jägare som framför allt invände att älgjakt i den djupa snön med hård skare åsamkar djuren onödigt och stort lidande.
Nu avslår länsstyrelsen i Västerbotten ansökan och nämner invändningarna som framförts: 
”en lång rad av protester tillsänts länsstyrelsen framförallt med redogörelser om hur snöförhållandena är i Långed, både djup och svårframkomlig snö men också med en vass besvärlig skare som inte bär älgarna.”

Långsiktig lösning eftersträvas
Men det är framför allt funderingar angående hur situationen ska lösas på sikt, med hänsyn både till skogsindustrin och älgstammens bevarande, som ligger till grund för avslaget. Länsstyrelsen konstaterar att Långed har en historik av vandringsälg och betesproblematik och skriver i sin beslutsmotivering att ”betesskador ska hanteras och förebyggas inom ramen för den ordinarie älgförvaltningen men även genom en anpassad skogsskötsel.”
I motiveringen nämns även att trakten är ”ett historiskt känt koncentrationsområde för älg” och att kraven på att skogsnäringen tar till alternativa åtgärder, i stället för skyddsjakt, är större än vid normala förhållanden.

Flytta djuren från känslig skog
Dessutom anför myndigheten att det finns alternativa åtgärder, som andra markägare och aktörer redan har påbörjat, som har stora möjligheter att lösa problemet med betesskador. Bland annat rör det sig om hitta bra platser inom viltvårdsområdet där utfodring kan skötas för att locka älgarna från ungskogen.

Samarbete med universitet
Avslutningsvis skriver länsstyrelsen att myndigheten, berörda parter och forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, tillsammans ska försöka finna lösningar:
”Ett sådant projekt kan ske inom ramen för Hörnefors älgskötselområde men också med angränsande älgskötselområden om det bedöms som lämpligt. Kunskapen från projektet kan sedan ligga som grund för problemhantering inom särskilt skadedrabbade och typiska vinterkoncentrationsområden.”