Vildsvinen ger miljardsmäll
  • Pinewood

Vildsvinen ger miljardsmäll

AktuelltPublicerad: 2017-10-22 16:00

Den nya chocksiffran för vad vildsvinen kostade under 2015 när det gäller viltolyckor i trafiken och främst skador i jordbruket är drygt 1,65 miljarder kronor. En enkät som genomförts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att vildsvinen i genomsnitt gav skador för 29 000 kronor för ett jordbruksföretag. Det ger sammanlagt 1,56 miljarder för vildsvinsdrabbade jordbrukare i Sverige under 2015.

I tisdags genomfördes ett  seminarium om vildsvin av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.
Carl-Gustaf Thulin, från centrum för vilt och fiskforskning vid SLU, var värd och moderator.
Från Jägarnas Riksförbund (JRF) deltog riksviltvårdskonsulenten Magnus Andersson, som sammanställt det som presenterades under seminariet.
Under eftermiddagen medverkade fyra olika föreläsare med olika fakta om vildsvinen.

Utfodring för kommersiell jakt
Anna Malmsten, som disputerar i ämnet vildsvinsreproduktion på SLU, delgav sina slutsatser. Studien hon genomfört på sju olika större gårdar i Uppland, Södermanland, Blekinge och Skåne gäller totalt 617 skjutna hondjur. Dessa hade konsekvent utfodrats för kommersiell jakt.
– Det gav ett antal intressanta och tänkvärda slutsatser, säger Magnus Andersson från JRF.
Genomsnittlig reproduktion hos en sugga i studien var 5,4 kultingar per år. 

”Trumfas endast av Tyskland”
– Detta trumfas endast av reproduktionen i Tyskland som låg på 6,6 kultingar per sugga, konstaterar Magnus Andersson
I studien kunde vidare utläsas att drygt elva procent av de undersökta hondjuren i ålder sex-tolv månader brunstade, men också att ju tyngre en sugga blev, ju mer produktiv blev hon.
En grupp suggor består oftast av systrar och en mor. Tendensen var tydlig att ju äldre ledarsugga, desto större var risken att avkomman bröt sig ut och bildade en egen grupp med suggor. 

Myten om dominanta suggor
En myt är att en dominant sugga styr de övrigas brunst. En individ styr inte detta, slår studien fast. Normalt triggas suggans brunst igång av kortare dagar. Men bland annat god tillgång på mat och genetiska förutsättningar kan spontant ge ytterligare brunstperioder även under andra delar av året.
En utvikning i vildsvinens tandhälsa utanför ovan primärstudie gjordes också. Av 99 undersökta djur återfanns karies hos drygt elva procent och kraftigt tandslitage på ytterligare drygt 20 procent av de undersökta individerna.

Över 15 procent har tandlossning
Hela 15,2 procent av djuren uppvisade akuta tecken på tandlossning.
– Huruvida detta är något som kan kopplas till utfodringskultur, eller beror på andra orsaker, är för tidigt att uttala sig säkert om, refererar Magnus Andersson.
Axel Sannö, SLU, talade om vildsvinet som livsmedelsproducent och vilka eventuella smittor vildsvinen kan bära på, utöver de vedertagna riskerna med exempelvis trikiner.
Vildsvin har potential att bära ett flertal olika bakterier och virus såsom exempelvis salmonella och yersinia och hepatit –E, som teoretiskt kan överföras på människa. 

Har ofta bakterier och virus
Undersökningar visar att svinen ofta bär på bakterier och virus är fallet men att det sällan ger kopplingsbara effekter på människor.
– Axel Sannö kom snart in på hur vi skyddar oss från dessa bakterier och flera konkreta råd levererades, berättar riksviltvårdskonsulenten Magnus Andersson.
I huvudsak finns bakterierna i grisarnas svalg och tarmkultur. Således bör man undvika svalget vid slakt och jägare bör vidta extra försiktighet om bukskjutna djur hanteras.
Salmonella tillväxer inte om det är under 15 plusgrader men det gör fortsatt yersinia, även i kylskåpstemperaturer. 

Se upp med köttfärsen
Båda patogenerna dör dock vid upphettning över 70 grader vid tillagning eller varmrökning.
Eventuella bakterier finns i huvudsak i köttfärsen. På stekar finns bakterier endast i ytskiktet.
– Axel Sannö tryckte således mycket på slakthygienen. Det gäller att utgå från att alla vildsvin bär bakterier och agera utifrån det under slaktfasen, kommenterar Magnus Andersson.
Använd handskar och olika knivar för olika slaktmoment. Desinficera skärbrädor och hantera vildsvinsköttet som vi hanterar kyckling i köket, uppmanade Axel Sannö.

Miljardkostnader för vildsvinsskador
Ing-Marie Gren på SLU redovisade en studie på de faktiska kostnaderna för jordbruk och samhälle när det gäller vildsvinen.
Undersökningen är från 2015.
– Enkäter skickades ut till 4 020 lantbrukare, varpå svarsfrekvens var imponerande 62 procent, förklarar Magnus Andersson.
Studien visade att i genomsnitt hade lantbrukare skador av vildsvin på 29 000 kronor. Sammanlagt blir det 1,56 miljarder kronor i Sverige år 2015. 

”Oväntat stor siffra”
– Det är en oväntat stor siffra med tanke på vad som tidigare presenterats av SLU:s ekonomer ihop med LRF. Den tidigare uppskattade siffran för vildsvinens skador i jordbruket var cirka 660 miljoner kronor årligen, kommenterar Magnus Andersson,
– I sammanhanget framstår kostnaderna under 2015 för viltolyckor i trafiken med vildsvin som små med endast 95 miljoner kronor, eller 23 000 kronor per vildsvinsolycka, tillägger han.
Slås viltolyckorna med vildsvin ihop med skadorna i jordbruket under 2015 blir det sammanlagt 1,65 miljarder.
– Nu ökar vildsvinsolyckorna i Sverige sedan 2015, men kostnaderna i trafiken är således ändå långt ifrån vad jordbruksföretagen bär, sammanfattar Magnus Andersson.

Värst för jordbrukare i Småland
Värst är läget för lantbrukarna i Småland, där arrondering och odlingsinriktning bidrar till större kostnader.
– Ing-Marie Gren pekade också på att det finns stora värden kopplade till en ökad vildsvinsstam i form av jakt- och köttvärdet, säger Magnus Andersson.
Sedan var det dags för Torsten Mörner från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
– Torsten Mörner från SVA bröt mönstret lite och talade om vikten av god etik i jakten på vildsvin och den stora tillgång som vildsvinsjakten innebär för jägarna. Viltkött i allmänhet och vildsvinskött i synnerhet lovordades, refererar Magnus Andersson.
Bristen på godkända vilthanteringsanläggningar diskuterades.
– Slutsatsen blev att vi måste skapa efterfrågan på vildsvinskött. Vikten av samverkan mellan alla parter i förvaltningen lyftes fram, säger Magnus Andersson.

Genom att kommentera på jaktojagare.se så godkänner du våra regler

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsNettojakt höst 17
  • AnnonsChevalier
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB