Länsstyrelsen i Västerbotten ansöker hos Naturvårdsverket om att få ha en treårig försöksperiod med samordnad start av björn- och älgjakten i september.
Foto: Shutterstock Länsstyrelsen i Västerbotten ansöker hos Naturvårdsverket om att få ha en treårig försöksperiod med samordnad start av björn- och älgjakten i september.

Ansöker om senare björnjakt i Västerbotten

Länsstyrelsen Västerbotten har sänt in en ansökan till Naturvårdsverket om få senarelägga starten av licensjakten på björn från 21 augusti till starten av älgjakten i september. Senare björnjakt ska i så fall testas i tre år, 2018-2020.

Det är viltförvaltningsdelegationen i Västerbottens län som vill ha björnjakt samtidigt med älgjakten i länet.
Jakt & Jägare skrev om det här:
Båda jägarorganisationerna står bakom att ha senare i björnjakt i Västerbotten, men flera hundförare som specialiserat sig på björnjakt har protesterat mot att björnjakten skulle starta den 3 september i år.
I skrivelsen till Naturvårdsverket poängterar länsstyrelsen att de noga ska följa upp effekterna av nyordningen för björnjakttiden ”så att myndigheten efter den treåriga perioden ska kunna ta välgrundade beslut om den lämpligaste tiden för björnjakten i länet framöver”.

Samverkan med björnforskarna
Uppföljningen planeras bli ett samverkansprojekt mellan länsstyrelsen och Skandinaviska Björnprojektet.
Den treåriga provperioden med senare björnjakt motiveras med att viltförvaltningsdelegationen tror att det kan förebygga illegal verksamhet i samband med björnjakten ”genom en starkare social kontroll”.
Dessutom skulle björnarna i Västerbotten ”bli en värdefull jaktlig resurs för en större del av jägarkåren i länet”.
”Länsstyrelsen menar att en tidsperiod av tre år är lämpligt för detta projekt, så att inte eventuella särskilda förutsättningar som kan råda under ett visst år påverkar björnjaktens framtida utformning i länet på ett oproportionerligt sätt”, skriver myndigheten till Naturvårdsverket.

Sex frågor ska skärskådas
I utvärderingen av att börja björnjakten två veckor senare ska följande sex frågor skärskådas, enligt länsstyrelsen.
1. Antalet i björnjakten involverade personer och deras bakgrund.
2. Jaktsätten som används.
3. Kön och ålder av de fällda björnarna.
4. Björnjaktens effektivitet och måluppfyllelse med avseende på zonindelning med mera.
5. Det socioekonomiska värdet av björnjakten och värdet av björnen som jaktlig resurs.
6. Effekterna som en gemensam jaktstart för björn och älg har mot illegal verksamhet vid jakt på björn.

Pekar på verkets åtgärdsprogram
Länsstyrelsen hänvisar även till Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för björn från år 2003, där det nämns att variation av jakttiden kan vara en möjlig åtgärd att styra björnstammen i vissa områden i björnlänen, där det finns speciella skäl att reducera björnstammen.
Västerbotten är ett lämpligt län för att undersöka vilka fördelar det finns med att samordna icensjakten på björn och älgjakten, skriver länsstyrelsen till Naturvårdsverket.
”Björnförvaltningen i länet är välstrukturerad och har bra kunskap om björnarnas antal och utbredning i länet efter tre genomförda spillningsinventeringar.”
Enligt forskarna i Skandinaviska Björnprojektet är Västerbotten är det län som bäst har lyckats med björnförvaltningen under senare år.

Åteljakt på björn testades i Västerbotten
Västerbottens län har redan tidigare varit ett studieområde när det gäller förändringar av björnjakten i landet. Under perioden 2010–2012 testades åteljakt på björn i samarbete med Skandinaviska Björnprojektet och Jägareförbundet.
Det har resulterat i att åteljakt kan tillåtas under licensjakten i samtliga län och att åteljakten i Västerbotten fortsätter att följas upp årligen.
Eftersom beslutet om länets licensjakt på björn brukar fattas i juni ber länsstyrelsen i Västerbotten att Naturvårdsverket skyndsamt tar ställning till frågan om att börja björnjakten i september.