Mellan 2020 och 2024 gjordes drygt 7 300 anmälningar från vården. Men skillnaderna mellan regionerna är stora. I Västernorrland är anmälningarna betydligt fler än i Uppsala, något myndigheterna tolkar som tecken på olika praxis snarare än på faktiska skillnader i hälsa.
Totalt görs runt 2 200 anmälningar om året, vilket är långt färre än de som gäller körkortsolämplighet. Samtidigt finns i Sverige ungefär 660 000 vapenägare och drygt två miljoner registrerade skjutvapen.
Juridiken: Läkaren kan fälla avgörandet
En anmälan från läkare räcker för att polisen ska kunna omhänderta vapen tillfälligt. Det har Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast. Själva återkallelsen kräver dock mer utredning, och den enskilde kan då lämna in egna intyg. Av de anmälda visar polisens kontroll att mellan 24 och 30 procent faktiskt har vapenlicens. I de fallen omprövas nästan alltid innehavet.
Nya regler kan vara på gång
För att komma till rätta med problemen vill Socialstyrelsen ta fram tydligare föreskrifter och kunskapsstöd till vården, bland annat för att bättre bedöma suicidrisk. Polisen vill införa digitala anmälningar, men också utreda lagändringar som gör det möjligt att ange skälen bakom en anmälan. Dessutom diskuteras om fler yrkesgrupper, som psykologer och sjuksköterskor, ska omfattas av anmälningsplikten.
Polisen tittar också på om själva lämplighetsprövningen bör skärpas, exempelvis genom krav på läkarintyg eller intervjuer vid nya ansökningar – något som redan används i Finland och Norge.
Fortsättning till 2026
Arbetet med översynen fortsätter fram till november 2026. För jägarna kan det innebära både tydligare spelregler och snabbare processer – men också att fler riskerar att omfattas av anmälningar från vården.
Här finns delrapporten att läsa i sin helhet.