Vanligast är viltolyckor med rådjur, älg och vildsvin.
Foto: Allan Wallberg/Mostphotos Vanligast är viltolyckor med rådjur, älg och vildsvin.

Kartläggning av viltolyckor

Trafikverket kartlägger nu vägnätet för att få veta var de flesta viltolyckorna sker så att fysiska åtgärder kan sättas in för att få djuren att passera på säkra ställen.

Förra året rapporterades cirka 60 000 viltolyckor till polisen. Trafikverket misstänker dock att det finns ett stort mörkertal och att det kan röra sig om hela 75 000. Vanligast är olyckor med rådjur, älg och vildsvin.
För att få veta var de flesta av viltolyckorna sker kartlägger Trafikverket nu vägnätet länsvis, så att fysiska åtgärder kan sättas in för att få djuren att passera på säkra ställen.

Viltstängsel inte tillräckligt
För viltstängsel är inte tillräckligt för att hålla vilda djur borta från vägarna. Djuren behöver få passera och stängslen får dem bara att välja en annan passage. Grävlingar och vildsvin gräver sig dessutom under traditionella viltstängsel.
– Viltstängsel behöver kompletteras med andra åtgärder så att djuren kan passera väg och järnväg säkert, som till exempel genom viltvarningssystem eller helst om möjligt planskilda övergångar, förklarar ekologen Anders Sjölund, som är Trafikverkets nationella samordnare för natur- och kulturfrågor, i SVT Nyheter.