– Det var lyckat att dom kom så precis när björnen hade skjutits, berättar Anna Lena Erstadius, fäbodbrukare på Nybergets fäbod i Dalarna.
Ut i verkligheten
Efter att EU-kommissionens representanter under onsdagen och torsdagen träffat olika myndigheter och organisationer för att bilda sig en uppfattning om den svenska vargpolitiken var det på fredagen dags att komma ut i verkligheten. Med buss for sällskapet från Gävle för att dels besöka ett vargrevir, dels besöka fäboden Gåsbäcken för att få information om vad det innebär att ha frigående djur i skog där det finns rovdjur.
Tillsammans med Sune Petterson och Pauline Palmcrantz var Anna Lena Erstadius på plats vid Gåsbäckens fäbod utanför Ockelbo för att berätta vad ett högt rovdjurstryck betyder för deras verksamhet.
Livsfarliga fjällkor
– Även om inte vargen eller björnen lyckas ta några av korna så får vi oerhörda problem lång tid efter en attack då korna blir både rädda och aggressiva även mot oss, berättar hon.
De vanligtvis så vänliga fjällkorna och rödkullorna kan faktiskt bli livsfarliga för människor när de drabbas av panik.
Anna Lena Erstadius var dock nöjd med EU-besöket eftersom hon tyckte att hon och de andra fäbodbrukarna fick fram vad de ville säga.
Människor i hela landet
– Vi har understrukit att Sverige inte är en obebodd vildmark utan att det bor människor i hela landet. Ett för högt rovdjurstryck kan vara droppen som gör att bägare rinner över och människor ger upp och lämnar landsbygden. Därför är rovdjursfrågan betydligt större än om det är si eller så många rovdjur i skogen. Rovdjursfrågan påverkar glesbygden på alla sätt, säger hon.