Foto: Sten-Åke Stenberg/MostphotosI en ny förordning anges att medel ur viltvårdsfonden ska gå till sökande som lyfter kopplingen mellan jakt och viltvård.

Miljoner att söka för organisationer

I maj fattar Naturvårdsverket beslut om vilka organisationer som ska få pengar från viltvårdsfonden i år. Men redan nu står det klart att intresset har varit större än myndigheten räknat med.

För första gången bedömer Naturvårdsverket hur jägarnas pengar i viltvårdsfonden ska delas ut, enligt de nya regler som ger ideella rikstäckande organisationer rätt att söka medel ur fonden.
I den nya förordningen fastslås att ansökningar som har goda förutsättningar att främja viltvården och samtidigt är förenliga med jaktlagen ges företräde.

Förverkliga viltförvaltningen
I riktlinjerna nämns också att myndigheten ser positivt på ansökningar som syftar till att förverkliga strategin för svensk viltförvaltning, inriktas mot jaktbara eller potentiellt jaktbara arter samt ansökningar som visar på en koppling mellan jakt och viltvård.
– I en del fall har vi skickat ut förfrågan om kompletteringar. Speciellt kravet om att man måste vara rikstäckande har en del sökande missuppfattat, säger projketledaren Ebba Henning Planck på Naturvårdsverkets viltförvaltningsenhet.
Hon tillägger att det av naturliga skäl är svårt att avgöra hur stort intresset har varit för att ansöka, det finns ju inget att jämföra med.
– Men jag får nog säga att det är större än jag kunde tro, det är många ansökningar att pröva. Senast den sista maj måste vi redovisa resultatet för regeringen.

Också för jaktkritiker
I år har Naturvårdsverket att ta ställning till 18 ansökningar från 17 organisationer – organisationen Jaktkritikerna har sökt både verksamhets- och organisationsbidrag på sammanlagt 4 710 000 kronor. Bland annat vill man anordna en konferens med veterinärer, djuretiker, biologer och jägare.
I ansökan lyfts också att svenskarnas friluftsintresse har ökat under pandemin och att utemiljön präglas av sådant som: ”Rymd som ger en känsla av helhet, områden utan skarpa gränser” samt ”Det vilda som är fritt från människors påverkan”.

Finansierar utbildningar
Men det största beloppet, 8 900 000 kronor, har Jägarnas Riksförbund ansökt om för att bland annat finansiera utbildningar, information om viltförvaltning och tillhandahålla expertkompetens vid arbete tillsammans med exempelvis departement och andra nationella samanslutningar.
Det näst högsta beloppet, 6 800 000 kronor, har Stiftelsen rovdjurscentret de 5 stora ansökt om.
I stiftelsens ansökan beskrivs verksamheten så här:
”Syftet med centrets verksamhet är att underlätta för Sverige att hysa livskraftiga stammar av varg, björn, lodjur och järv i enlighet med beslutad rovdjurspolitik.”

Värnar älghunden
Också Svenska Älghundklubben har ansökt om ett stort belopp – 6 466 500 kronor. Som motivering nämns bland annat att den utbredda vargnärvaron i landet drabbar klubbens provverksamhet: ”Ingen domare vill riskera en hunds liv i onödan om det går att undvika” skriver man och tillägger: ”Vi gör denna ansökan för att kunna införskaffa pejlutrustning till våra domare för att utrusta hundarna med dessa, när löshundsprov genomförs.”
Det minsta beloppet har Vålånger-Överskogs jaktskytteklubb ansökt om. Klubben hoppas få 5 000 kronor för att inrätta foderplatser med målet att älg och rådjur ska hålla sig från vägarna.

”Kraftigt övertrasserat”

Sammanlagt har ansökningar på 37 miljoner kommit in till Naturvårdsverket. Problemet är att det bara kan betalas ut 16,8 miljoner kronor per år. Ansökningarnas kvalitet har myndigheten ännu inte tagit ställning till.
– Man kan med andra ord säga att det högsta beloppet är kraftigt övertrasserat. Alla ansökningarna finns med i underlaget, det är nu vi bedömer dem, kommenterar Ebba Henning Planck.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på print
Dela på email
Ämnen i artikeln
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Hämtar artiklar ...