Foto: Shutterstock "Antalet vargar påverkar på vilket sätt vargstammen förvaltas. Naturvårdsverket kan delegera rätten att fatta beslut om licensjakt till länsstyrelsen, om förutsättningarna för licensjakt är uppfyllda. Vi kommer inom kort meddela om länsstyrelsernas beslutanderätt avseende licensjakt på varg", säger Carl-Johan Lindström, chef för viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.

Ny inventering – rekordmånga vargar

I Sverige finns 460 vargar enligt den senaste inventeringen, en markant ökning jämfört med förra vintern. ”Vi sa att det här var på gång redan när tilldelningen kom, jag tappar fullständigt förtroendet för forskningen”, säger JRF:s Henrik Tågmark.

Det är Naturvårdsverket som presenterar resultaten från inventeringsperioden 2021/2022. Den visar att det i Sverige finns omkring 460 vargar, en ökning med 65 djur sedan förra vinterns inventering.

Sammanlagt i Skandinavien visar inventeringen att det finns omkring 540 vargar.

Förväntad utveckling

Henrik Tågmark, vice ordförande och rovdjursansvarig i Jägarnas Riksförbunds förbundsstyrelse, konstaterar att utvecklingen är den förväntade – men att den inte är mindre katastrofal för det.

– Det var väntat, det här sa vi redan när tilldelningen kom. Det är på tok för mycket naturligtvis. Antalet ökar hela tiden utan att man låtsas om det. Alla som håller på med djur vet att man måste skjuta av tillväxten för att hålla stammen på planerad nivå, säger han och tillägger:

– Jag blir uppgiven då fakta förnekas. Beslutsfattarna kommer att hålla igen vid nästa tilldelning också, deras plan är ju att öka vargstammen. Jag tappar fullständigt förtroendet. En hopplös situation vill jag påstå.

Stadig ökning

Innan den senaste inventeringen har stammen ökat stadigt i Sverige. 2020/2021 fanns det 395 vargar och åren dessförinnan 365 respektive 300 vargar.

Enligt Jens Andersson, som är tillförordnad chef på Naturvårdsverkets viltanalysenhet, varierar stammens utveckling mycket år från år. Forskningen har svårt att identifiera alla parametrar som påverkar.

Han påpekar också att bruttotillväxten – då djur som har fällts under legal jakt, dött av sjukdomar eller trafikdödats räknas bort – ger en mera rättvisande bild av hur många djur det finns för stunden än endast inventeringen gör.

– Men vi jämför alltid höstarna med varandra, då har vi bäst data. Om en eller två veckor får vi besked om bruttotillväxten.

Hur bedömer du resultatet av den senaste inventeringen?

– Det handlar om en hög tillväxt, jag kan konstatera att den är ovanligt hög jämfört med tidigare år. Men jag vill understryka att det har funnits år med ännu högre tillväxt.

– Nu måste vi försöka utvärdera vilka faktorer det är som påverkar varför det kan variera så mycket mellan åren. Vi vill inte spekulera, men det är mycket intressant, en hel del som är svårt med beskattningsmodeller. Men det är tydligt att det inte är mängden jakt som resulterar i variationen.