Söndagen den 2 januari inleds 2022 års licensjakt på varg. Tilldelningen var ursprungligen 33 vargar fördelade på sex revir. Efter ett domstolsavgörande är det 27 vargar i fem revir som gäller.
För jaktledaren Ingemar Hellströms del innebär det bråda dagar. Han bor i Grängesberg i Ludvika kommun i Dalarna – en plats där vargen tidigt etablerade sig.
– Faktum är att jag har varit med om alla år förutom 2010. Sedan har det ju varit en del inställda tillfällen.
Vad betyder vargjakten för dig?
– Det handlar om en komplicerad jakt över stora ytor, roligt men utmanande. Att det är så många inblandade jaktlag ställer stora krav på jaktledarna.
– Sedan är det speciellt att de allra flesta som jagar varg inte har sett en varg och ännu färre har fällt en. Jag har intresserat mig väldigt mycket för varg sedan vi fick de första. Men också jag har svårt att skilja ett alfadjur på 38 eller 40 kilo från en valp på 35.
– För mig handlar licensjakt om djurförvaltning på samma sätt som älgjakten gör. Tidigare år har man hoppats att jakten skulle innebära minskat tryck på klövviltet. Men redan efter några månader har det fyllts på med nya vargar. Jag är djupt oroad över att klövviltstammarna blivit så hårt belastade i Dalarna, Värmland och Örebro. Ett revir tar i snitt 120 älgar per år. Det måste vi jägare förhålla oss till.
Hur har tidigare jakter gått för dig?
– Bra tycker jag. Förra året sköt vi två stycken här där jag bor.
Vilka förutsättningar önskar du i morgon?
– Nysnö är viktigt. Äldre snö funkar inte, det går aldrig att reda ut hur djuren har gått då. Sedan gäller det att vara på tårna. Så fort en hund eller jägare påverkar flocken splittras den upp, då blir det svårt.
Jakt & Jägare kommer att bevaka licensjakten på varg och fortlöpande rapportera i webbtidningen om hur det går.
