Årets upplaga av Vargsymposiet hålls för 25:e gången och blir det sista. Den 12-14 mars går det bland annat att följa med järvforskare på skidor och se hur de jobbar i fält.
Dessutom är det ett digert program med olika föreläsare. Till exempel är det Camilla Wikenros från Skandulv på Grimsö berättar om 20 års vargforskning. Lasse Jensen från danska Miljöstyrelsen berättar om vargarnas come back i Danmark. En annan föredragshållare är Layne Adams, som talar om förvaltningen av vargarna i Alaska.
Vargvärnaren Elisabet Höglund avslutar
Före festmiddagen talar konstnären, bloggaren, journalisten och författaren Elisabet Höglund om ”Vargen kontra folket – sant eller falskt?” Senast den förra stjärnreportern på TV:s Rapport engagerade sig i vargfrågan var när hon bloggade mot skyddsjakten på Södertörnsvargen.
Vargsymposiet brukar alltid ge flera nyhetsartiklar av journalister från bland andra SVT och TT som är på plats.
Kan träffa vargforskare över en öl
Arrangörerna Mats och Karin Ericson framhåller i sin inbjudan till det sista Vargsymposiet att det är ett bra tillfälle för ”vanliga människor” att i lugn och ro få diskutera sina frågor med förvaltare och forskare.
”Men – under senare år känns det som att diskussionerna alltmer förs i kommentarsfälten på sociala medier, ofta i hårda ordalag – inte ansikte mot ansikte över ett glas öl i Vålådalen”, skriver arrangörerna.
”Rovdjursfrågan har därmed också blivit mer polariserad än någonsin tidigare. Vår slutsats är att Vargsymposiet i nuvarande form inte längre fyller den funktion som det en gång gjorde”, tillägger paret Ericson.
”Rovdjurskramare får frottera sig”
Solveig Larsson, ordförande för Jägarnas Riksförbund (JRF), har varit med på Vargsymposiet vid två tillfällen och kommer inte att sakna symposiet.
– Det handlar väldigt mycket om att det är rovdjurskramarlobbyn som fått frottera sig med tjänstemän, säger hon.
JRF-basen pekar på att Vargsymposiet finansieras av Naturvårdsverket.
– Tänk om Naturvårdsverket kunde lägga lika mycket resurser på ett symposium om klövviltet. Det skulle ge så mycket mer i samhällsnytta, kommenterar Solveig Larsson.
Föredragsprogrammet ger JRF-basen heller så mycket för i den inramningen som hon upplevde.
– Man satt i en mörk gympasal på hårda plaststolar, minns hon.
