Foto: Mostphotos & Melker Dahlstrand/Riksdagen Under torsdagen vädrade representanter för de flesta riksdagspartier sina åsikter i bland annat vargfrågan. (Arkivbilder)

Vargdebatt i riksdagen:

”Vi har hamnat i ett siffertrixande”

Åtta riksdagsledamöter tog under torsdagen chansen att framföra åsikter kring miljö- och jordbruksutskottets betänkande gällande naturvård och biologisk mångfald. Det handlade om artskydd, ålgräs och den alltid lika heta frågan om hur många vargar som ska finnas i Sverige.

Så gott som samtliga talare hänvisade till att beslut måste tas utifrån relevant forskning och att den vargstam som ska finnas ska ha gynnsam bevarandestatus. Men vilka forskningsresultat ska man utgå ifrån? Där sprack samstämmigheten och siffror från 100 och uppåt förekom i debatten.

Isak From (S) som inledde sa att ”vi har landat i ett siffertrixande” och undvek att nämna någon siffra alls. I stället hänvisade han till ett mer effektivt utnyttjande av de förvaltningsverktyg som står till buds. Han sammanfattade det hela med att skadegörande individer ska bort ”vare sig det gäller vargar eller granbarkborrar”.

100 vargar räcker

Det blev dock en hel del siffertrixande partierna emellan. Nästan alla talare använde sig av siffror för att beskriva vargförvaltningen.  

John Widegren (M) hänvisade till exempel till forskning som visar att det räcker med 100 vargar för att uppnå gynnsam bevarandestatus medan Mats Nordberg (SD) framförde sitt partis linje som är ”170–270 individer”.

Peter Helanders (C) framhöll det anmärkningsvärda i att regeringen inte har uppnått målet i den rovdjurspolitik som beslutades 2013, samt att förvaltningen måste anpassas regionalt och lokalt utifrån vargförekomst i hela Skandinavien.

Det handlar om vår mat

Kjell-Arne Ottosson (KD) använde största delen av sin talartid åt vargens påverkan på såväl biologisk mångfald, ”inga naturbeten”, som den negativa påverkan riklig förekomst av varg har för djurbönder och jägare, ”det handlar om vår mat, vi kan inte behandla våra lantbrukare så här”. Han gav ett talande exempel från det egna viltvårdsområdet: ”1981 sköt vi 61 älgar, 2017 sköt vi lika många älgar som det fanns vargar.”

Daniel Bäckström (C) presenterade sina siffror gällande den förväntade utbredningen av varg i landet, ”i höst finns det 550 vargar”. Han framhöll att vargfrågan inte bara gäller de mellersta landsdelarna längre, utan även hela södra Sverige och efterlyste en tydlig målsättning från Socialdemokraterna då ”situationen är på väg bortom all kontroll”.

Ingen licensjakt

Maria Gardfjell (MP) påpekade att vilda djur ska finnas i livskraftiga stammar och ifrågasatte bedömningen av gynnsam bevarandestatus. Hon hänvisade till den siffra som Naturvårdsverket lanserade 2015, minst 300 individer som ett minimum. Hennes parti är emot licensjakt, men för skyddsjakt. För att nå större acceptans för vargen menade Maria Gardfjell att djurbönder ska få större bidrag i förebyggande syfte, där staten står för åtgärder som byggnation av stängsel och utbildning av hundar som vaktar mot rovdjur.

Jakob Olofsgård (L) pratade inte enbart om varg, utan alla de stora rovdjuren som ska finnas och samexistera med människor: ”Antalet vargar är inte en politisk fråga utan måste bygga på vetenskaplig grund.”

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2021/22:MJU24 är nu klart för beslut den 18 maj.