Forskarna föreslår att rovdjursförvaltningen i större utsträckning bör ta itu med den oro och ekonomiska otrygghet som jägare och lantbrukare i dag upplever.
Foto: Shutterstock Forskarna föreslår att rovdjursförvaltningen i större utsträckning bör ta itu med den oro och ekonomiska otrygghet som jägare och lantbrukare i dag upplever.

Rovdjur skapar oro och stress

Förtroendet för den svenska rovdjursförvaltningen är lågt. Det visar en ny studie gjord vid Göteborgs universitet. Forskarna har intervjuat jägare, lantbrukare och tjänstemän på länsstyrelserna i Örebro, Värmland och Dalarna.

Läs mer

Rapporten Att leva nära stora rovdjur – perspektiv på psykosociala och socioekonomiska konsekvenser har finansierats av Naturvårdsverket, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenska Jägareförbundet.
Den bygger på en studie av forskarna Annelie Sjölander-Lindqvist, Simon Larsson och Juliana Bennett, på Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Den huvudsakliga datainsamlingen består av 47 djupintervjuer, samt en telefonenkät där 300 personer tillfrågades och svarsfrekvensen låg på 38 procent.
I studien ingår även tidigare intervjumaterial från perioden 2006−2010, samt analyser av skyddsjaktsansökningar.

Att bo och verka i områden med lodjur, björn och särskilt varg skapar oro, stress och ekonomisk osäkerhet.
– Det här är något som verkligen påverkar lantbrukarföretagare och jägare. De lever konstant med den här frågan och gör olika anpassningar för att hantera situationen eftersom ett angrepp kan få stora följder, säger projektledare och forskare Annelie Sjölander-Lindqvist i ett pressmeddelande.

Oro och stress
Studien, som hon och hennes kollegor har gjort, visar att sju av tio personer som svarade i en telefonenkät uppgav att de känner oro för sina djur. De oroar sig dessutom för vad som kan hända anhöriga.
Närheten till rovdjur får också ekonomiska konsekvenser, för de bidrag och ersättningar som utgår täcker inte alltid de ekonomiska kostnaderna fullt ut, vilket leder till än mer oro och stress.
Att det i dag finns ett bristande förtroende för rovdjursförvaltningen är därför inte förvånande. Drygt sex av tio deltagare i studien som svarade på den frågan valde något av de två lägst rankade alternativen på en femgradig skala.

Bör ta itu med oron
Forskarna föreslår därför att rovdjursförvaltningen i större utsträckning bör ta itu med den oro och ekonomiska otrygghet som jägare och lantbrukare i dag upplever. Det kan handla om att ta fram en sammanställning på åtgärder som använts inom andra förvaltningsområden för att minska otrygghet, konflikter och misstro.
Och att anonymisera skyddsjaktsansökningar och ansökningar om bidrag skulle kunna vara ett sätt att hantera problemet med rovdjursaktivister, tror forskarna.

Värdefullt underlag
– I vårt arbete med förvaltningsplaner för stora rovdjur är samexistens mellan människor och rovdjur en nyckelfråga. Den här studien är ett värdefullt underlag för oss och visar att vi behöver fortsätta vidta insatser på området för en hållbar rovdjursförvaltning, kommenterar Carl-Johan Lindström, chef för Naturvårdsverkets viltförvaltningsenhet, i pressmeddelandet.
Studien har finansierats av Naturvårdsverket, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenska Jägareförbundet.
Naturvårdsverket håller just nu på att ta fram en gemensam nationell förvaltningsplan för björn, varg, lodjur och järv. Den ska gälla åren 2022–2027.