I Norge har man satt ut fasaner sedan 1870-talet. Under 1900-talet även rapphöns. I dag är utsättningen enbart inriktad på hundträning och jaktprov för fågelhundar och starkt kritiserad av djurrättsorganisationer.
När nya föreskrifter trädde i kraft 2016 blev det krav på att varje fågelutsättning ska vara godkänd av Miljødirektoratet. Under de första åren beviljades ansökningarna, men de senaste åren har dessa tillstånd överklagats med hänvisning till fåglarnas djurvälfärd och den biologiska mångfalden.
Många juridiska turer
De juridiska turerna har varit många. Både förra året och i år har Miljødirektoratet avslagit alla ansökningar. Dessa beslut har dock upphävts av klimat- och miljödepartementet, sedan Fuglehundklubbenes forbund, FKF, har överklagat.
Förra veckan sa dock Oslo Tingrett sitt, efter att djurrättsorganisationen NOAH hade överklagat regeringens ja. Domstolen fastställde Miljødirektoratets nej.
I domen går att läsa att fågelutsättningen skulle kunna innebära väsentliga olyckliga följder för den biologiska mångfalden och att fågelhundsklubben inte har följt villkoren för utsättning, rapporterar tidningen Jakt & Fiske.
Det här betyder att flera tusen fåglar nu förmodligen kommer att avlivas.
NOAH:s veterinär Siri Martinsen sa under den muntliga förhandlingen i tingretten att det är bättre dessa fasaner och rapphöns avlivas än att de ska dö av svält och kyla i naturen.
Överklagar inte
FKF väljer att inte överklaga domen.
– Ett eventuellt beslut från lagmannsretten kommer i alla fall att komma för sent för att vi ska kunna följa våra egna riktlinjer för utsättning, förklarar FKF:s ordförande Torstein Dehn i Jakt & Fiske.
FKF ska nu betala NOAH:s rättegångskostnader på 90 000 norska kronor. Och tillsammans med forskare tänker FKF förse Miljødirektoratet med bästa möjliga beslutsunderlag innan klubben ansöker om att få sätta ut fasaner och rapphöns för hundträning och jaktprov nästa år.
