Under hela 1960-talet var antalet fällda ringduvor mycket blygsamt i Finland, men började växa på 1970-talet. Milstolpen 100 000 fällda fåglar nåddes 1978 och 200 000-strecket passerades strax efter millennieskiftet.
Tog ledningen
Under de senaste åren har avskjutningen under somliga år överskridit 300 000 ringduvor. Under de senaste decennierna har gräsanden legat i fällningstoppen på småviltssidan, avdelningen fåglar, men ringduvan passerade gräsanden år 2014 och tog ledningen för gott.
Ringduvan jagas i hela sitt utbredningsområde i Finland, men den häckande stammen är mycket gles i Lappland och arten saknas norr om trädgränsen i, enligt tidningen Jägaren.
Magnetisk effekt
Ärt- och rågodlingar drar till sig duvorna. En tröskad eller liggande rågåker kan ha en rent magnetisk effekt, i synnerhet om det inte finns gott om föda någon annanstans i trakten. Ju större arealer det finns av ringduvans favoritfoder – ärter – desto fler tänkbara passplatser finns det, men samtidigt också fler alternativ för fåglarna.
Så hur ska jägaren hitta åkern där duvorna betar just den dagen? Tidningen Jägaren har här ett reportage om hur man framgångsrikt jagar ringduvor.
Det avgörande för att få resultat är att jägaren håller koll på naturen och noterar hur fåglarna flyger och i vilka mängder. Bevaka också träden som duvorna sätter sig i och ställena där de betar. Ringduvan kan växla beteende över en natt, så jägaren måste vara skärpt för att nå framgång under jakten.
Vanligt byte
Bland svenska jägare är ringduvan ett vanligt byte, och jagas över stora delar av sitt utbredningsområde. Det beror delvis på att den ogillas bland lantbrukare, då de stora födosökande flockarna ofta sätter i sig ansenliga mängder av utsädet på nysådda åkrar och även förorenar mogna grödor med sin spillning, till sådan grad att det leder till kännbara ekonomiska förluster för odlare, skriver Wikipedia.
Sedan mitten av 1970-talet har den nordeuropeiska populationen ökat markant och man har också noterat att den har blivit mindre skygg, antagligen till följd av mer utbredd bebyggelse. Den europeiska populationen bedöms bestå av mellan 18 och 34 miljoner individer.
