Avmagringssjukan CWD konstaterades första gången hos svartsvanshjort i Colorado 1967.
Foto: Shutterstock Avmagringssjukan CWD konstaterades första gången hos svartsvanshjort i Colorado 1967.

Stor satsning på CWD-forskning i USA

I USA ska man under de kommande sju åren satsa 70 miljoner dollar, motsvarande drygt 600 miljoner svenska kronor, per år på forskning om avmagringssjukan CWD som drabbar hjortdjur.

Det första fallet av CWD, chronic wasting disease, konstaterades hos en svartsvanshjort i den amerikanska delstaten Colorado 1967.
I dag är sjukdomen spridd till åtminstone 26 amerikanska delstater, flera provinser i Kanada, norra Europa och bland wapitihjortar i Sydkorea som har importerats från Kanada.

Inte välbeforskat
Sedan år 2 000 har dock inte mycket forskning skett. Men nu ska man i USA satsa på forskning om hur sjukdomen kan upptäckas, hur tester ska göras, CWD:s genetik och samspelet med viltförvaltningen.
Man konstaterar att CWD har en emergent struktur. Med det menas att CWD kanske inte har skapats av en enskild händelse utan är en interaktion mellan flera komplexa delar i en kedja.

Politiker eniga
Det är politikerna i utskottet House Agriculture Committee som är eniga om att man nu måste komma i gång mer forskning. Och när politikerna i ett utskott är eniga brukar kongressen i Washington följa dess råd, rapporterar amerikanska AgWeb.
CWD finns i två varianter. Dels den konstaterat smittsamma formen som finns i Nordamerika och som påvisades första gången i Europa 2016 bland vildren i Norge, och dels en atypisk, eller spontan, form som har påvisats hos älg och kronhjort i Norge samt hos älg i Sverige och Finland.