Den 8 maj kom utlåtandet från EU:s generaladvokat till EU-domstolen när det gäller Finlands frågor om att tillåta licensjakt på varg trots habitatdirektivet. Svaret bäddar för vargjakt både i Finland och Sverige om vissa villkor uppfylls.
Foto: Shutterstock.com Den 8 maj kom utlåtandet från EU:s generaladvokat till EU-domstolen när det gäller Finlands frågor om att tillåta licensjakt på varg trots habitatdirektivet. Svaret bäddar för vargjakt både i Finland och Sverige om vissa villkor uppfylls.

Grönt EU-ljus för begränsad vargjakt

Idag kom utlåtandet från EU:s generaladvokat som gäller den finska licensjakten på varg. Förslaget, som lämnas till EU-domstolen, innebär att det under vissa villkor går att göra undantag från habitatdirektivet för att ha strikt kontrollerad licensjakt på varg. Det här öppnar även för licensjakt på varg i Sverige.

Bakgrunden till utlåtandet är frågor i höstas till EU-domstolen från den finska motsvarigheten till Högsta förvaltningsdomstolen.
I vågskålen ligger om Finlands licensjakt på varg kan tillåtas med hänsyn till EU:s habitdirektiv.
Finland vill ha svar på om det går att göra undantag från direktivet, bland annat för att bekämpa illegal vargjakt och minska allmänhetens rädslor för varg.

Föreslår grönt ljus i EU-domstolen
Generaladvokaten föreslår att EU-domstolen ger grönt ljus för begränsad vargjakt om vissa villkor uppfylls.
Egentligen finns redan alla förutsättningar i artikel 16 i habitatdirektivet. Om det saknas andra tillfredsställande alternativ går det att göra undantag från direktivet, bland annat för att undvika skador på boskap. Andra undantagsskäl som nämns är allmänhetens säkerhet, eller att värna om intressen som rör sociala eller ekonomiska förhållanden.
Punkt ”e” i artikel 16 påpekar dock att om det till exempel gäller vargar måste jakten kontrolleras av en kompetent nationell myndighet. Jakten ska i så fall ske under strikt kontrollerade former och vara både selektiv och begränsad.

Fyra slutsatser om vargjakten
Det här gör att EU:s generaladvokat kommit fram till fyra slutsatser.
Kärnpunkten i den första slutsatsen är:
”Artikel 16 hindrar inte en medlemsstat från avvikelser från sina skyldigheter i habitatdirektivet när det gäller att jaga varg för att bekämpa illegal jakt, förebygga skador på hundar eller att förbättra allmänhetens känsla av trygghet. Det förutsätter att medlemsstaten kan visa att villkoren i e-punkten är uppfyllda.”

Måste kunna motivera
Slutsats två handlar om att medlemsstaten verkligen måste klara av att motivera varför det inte finns några andra alternativ än vargjakt. Det ska även visas att jakten verkligen kan uppnå målen som anförs som motiv för undantaget.
Slutsats tre fokuserar på att medlemsstaten måste visa att undantagsbestämmelsen som tillåter begränsad vargjakt inte är skadlig för vargstammen i stort.

Jakten ska vägas in på större nivå
Här är generaladvokaten tydlig med att vargjaktens storlek måste vägas in ett nationellt läge för vargstammen, eller när det gäller den biogeografiska region som ingår i jaktområdet.
Jakten får inte förvärra vargstammens förvaltningsstatus, eller hindra populationen från att uppnå en önskad nivå.
Det står även helt klart att medlemsstaten, enligt generaladvokaten, måste ha en nationell förvaltningsplan för vargstammen.

Måste ha ett mål för antalet vargar
Det måste även finnas ett exakt mål för ur många vargar det ska finnas i EU-landet. Jakten får inte förhindra att vargmålet nås. Här gäller det även att väga in vilken mån andra mänskliga aktiviteter höjer dödligheten i vargstammen. Det handlar alltså om vad som sker i övrigt på årlig basis, när det till exempel gäller trafikdödade vargar och hur många vargar som fällts i samband med skyddsjakt.
Den sista och fjärde slutsatsen från generaladvokaten är att den ansvariga myndigheten, som tillåter den begränsade och selektiva vargjakten, måste kunna formulera beslut som visar att inte vargstammen i sin helhet påverkas negativt när det gäller förvaltningsstatusen.

Exakta och tydliga jaktbeslut krävs
Det ska anges exakt hur många vargar som ska fällas. Villkoren för jakten ska anges precist. Dessutom ska resultatet kontrolleras strikt.
Nyligen rapporterade Naturvårdsverket till EU att Sverige ska ha ett golv på minst 300 vargar för att uppnå gynnsam bevarandestatus.
Godkänner EU-domstolen generaladvokatens utlåtande bäddar det för framtida licensjakt på vargar även i Sverige. En given tolkningsfråga blir i så fall i hur antalet vargar som får fällas under licensjakt ska bestämmas i relation till ”300-gränsen”.

Slopad vargjakt i år
Naturvårdsverket slopade licensjakten på varg i vintras eftersom den senaste inventeringen pekade på att det fanns cirka 300 vargar. I januari 2018 var det licensjakt på 22 vargar, fördelat på fem län. Hur det blir med licensjakten brukar meddelas i juni. Troligen blir det heller ingen licensjakt nästa år eftersom den nyligen avslutade inventeringen tyder på att vargstammen är kvar på ungefär samma nivå.

Oro inför EU-domstolens prövning
Tidigare har det funnits oro för att det finska initiativet till en EU-prövning av villkoren för vargjakt skulle ge en allmän begränsning av möjligheten till jakt på stora rovdjur.
Generaladvokatens resonemang rör specifikt varg, men kan även bli tillämpbart när det gäller jakten på stora rovdjur som björn och lodjur.
Elva tjänstemän är generaladvokater vid Europeiska unionens domstol. Generaladvokaten har till uppgift att helt opartiskt och oavhängigt avge juridiska yttranden, som är förslag till vilka avgörande beslut som ska tas i EU-domstolen.
Generaladvokatens utlåtande finns att läsa på engelska här: