– Vad jag kan dra mig till minnes är det första gången som vi har fått en skyddsjaktsansökan från en kommun, säger Joel Isensköld på länsstyrelsen i Gävleborgs län.
Foto: Shutterstock – Vad jag kan dra mig till minnes är det första gången som vi har fått en skyddsjaktsansökan från en kommun, säger Joel Isensköld på länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Ovanlig ansökan om skyddsjakt på varg

Hofors kommun har ansökt om skyddsjakt på ”en yngre vargtik” som rör sig inne i samhället och skapar stor oro. Det är en ovanlig ansökan som länsstyrelsen just nu jobbar för fullt med.

Skyddsjaktsansökan inkom till länsstyrelsen den 15 februari, efter ett möte mellan Hofors kommun, kommunjägarna och länsstyrelsen i Gävleborgs län den 5 februari.
Kommunchefen Jonatan Alamo Block tar i ansökan upp flera problem med att vargen rör sig i de centrala delarna av Hofors och går nära människor. Han nämner att många har hört av sig och att det finns en oro bland invånarna som ställer in hundpromenader, ridturer och motion.
Kommunen har också fått in klagomål på ökad biltrafik när vargobservationer publiceras i sociala medier. ”Många tar chansen att patrullera området för att eventuellt få chansen att se vargen från bil”, står det i ansökan.

Mycket närgången varg
Kommunchefen påpekar att vargen är mycket närgången och oskygg och att försök att skrämma bort den genom att vifta och tjoa inte har gett någon effekt alls. Vid ett flertal tillfällen under de senaste månaderna har vargen varit i närheten av människor på mindre än 30 meters avstånd.
Många observationer av vargen har rapporterats in via rovdjursrapporteringstjänsten Skandobs, och kommunchefen bifogar dessutom en rad observationer som har publicerats i sociala medier.
En varg som har skaffat sig det beteende som observationerna visar är en ohållbar situation, sammanfattar kommunchefen som anser att villkoren för skyddsjakt är uppfyllda.

Ovanlig ansökan
– Vi håller på och jobbar för fullt med ansökan, säger Joel Isensköld, chef för enheten natur och vilt på länsstyrelsen.
Han säger att det är ovanligt att kommuner ansöker om skyddsjakt på stora rovdjur.
– Jag har varit på plats i denna roll i fyra år och vad jag kan dra mig till minnes är det första gången som vi har fått en skyddsjaktsansökan från en kommun.
Blev ni förvånade när ni fick den?
– Nej. Vi har haft en dialog med kommunen om den pågående situationen. Och jag tycker att det är positivt att man tar ett ansvar för hur medborgarna upplever situationen.

Behandlas inte annorlunda
Grundprincipen är densamma när en skyddsjaktsansökan från en kommun behandlas som när länsstyrelsen behandlar en ansökan från en privatperson. Det som undersöks är ifall kriterierna som finns för att bevilja skyddsjakt är uppfyllda, förklarar Joel Isensköld.
När kommer ni att fatta beslut i ärendet?
– Vi vill kunna komma med ett besked så fort som möjligt, avslutar Joel Isensköld.