Nyheter

Att spåra vilt är en viktig del av hundförarens jobb. Under sensommaren har det genom Jägarnas Riksförbund anordnats en viltspårkurs för tjejer utanför Södertälje. Nu är det dags för slutprov och avslutning, och Jakt & Jägare är där på ett besök. De ivriga hundarna får nu visa vad de går för. Trots störningsmoment i form av goda pinnar, spännande smådjur i gräset och läskande vattenpölar, är tjejerna nöjda med vad de lärt sig.

Under våren och sommaren 2006 har det i Vilhelmina genomförts en studiecirkel om eftersök på björn. Det behövdes inga annonser för att hitta deltagare till cirkeln. Unga erfarna jägare tog kontakt med vuxenskolan i Vilhelmina och ville genomgå en cirkel i ämnet. Tolv intresserade deltog i cirkeln.

Om Jägareförbundet skött rapporteringen ordentligt och uppdaterat vargens positioner för Uttersbergsreviret hade jämthunden Pila kunnat överleva älgjaktspremiären. Det hävdar Pilas ägare, Thomas Nilsson från Nora. – Det går inte att sitta för jämnan vid datorn och lägga ut positioner, invänder Jägareförbundets Lars Björk.

Allt är över på några sekunder. Jag ser älgen, hornkronan och kikarsiktets hårkors i det väldiga djurets bog. Skottet fallet precis i den fyra meter breda skjutgatan och älgen springer tio meter innan den faller ihop med ett brak. Den första älgen blev kanske den största jag någonsin kommer att skjuta.

Jägaren Nils Björklund från Våmhus tycker att jakten på jaktbrott i Dalarna börjar bli löjlig. Tre ”fall” har fått stor uppmärksamhet i media. Minst två av dem var inte alls något jaktbrott. Att någon försökt förgifta varg med blåfärgad glykol på ett kadaver var felaktigt. Det var bara blåfärgat fågelskit. Ruttet kött som hittades i en plastpåse var heller inget varggift. Anmälningen gjordes av vargaktivister som var ute med hund och störde skyddsjakten på Bjursåsvargen.