5,6 miljoner till rovdjursinfo

Naturvårdsverket betalar ut drygt 5,6 miljoner kronor till rovdjursinformation. En stor del av miljonsatsningen ska få barn och ungdomar att uppskatta rovdjur. De som mer ser rovdjur som problemskapare nekas däremot bidrag för informationsarbete.
En tröst för jägarkåren är att årets kampanj inte bekostas med hjälp av jaktkortspengar.

LRF i Värmland och har ansökt om bidrag för att bland annat informera boskapsägare om skyddsåtgärder mot rovdjur och ge psykosocialt stöd till medlemmar som drabbats av rovdjursangrepp. Det avslogs.

Det blev även tummen ned för Folkaktionen ny rovdjurspolitik, som bland annat ville informera i Dala-skolor och testa ett nytt system för rovdjursobservationer.

Jägareförbundet får vara med på ett litet hörn när 340 000 kronor går till en utbildning för jägare i att möta björn. Men det är Rovdjurscentret De 5 stora som får pengarna och håller i utbildningen.

Fyra miljoner till rovdjurscentra

I övrigt spenderas miljonregnet på att få befolkningen att gå med på att Sverige ska ha många stora rovdjur.

– Fyra miljoner har gått till de två rovdjurscentra i Gävleborgs och Dalarnas län. Därtill har åtta miljöorganisationer och nio länsstyrelser fått stöd, kommenterar Suzanne Kolare, informatör på naturresursavdelningen på Naturvårdsverket.

Bidragsmiljonerna räcker dock inte till allt rovdjursentusiaster i olika föreningar vill göra. Även de får i vissa fall avslag.

– Naturvårdsverket har tvingats att prioritera kraftiga bland ansökningarna. Vi fick in ansökningar om totalt 13,5 miljoner kronor. Vi har prioriterat direkta insatser i områden där rovdjuren finns eller expanderar, förklarar Suzanne Kolare.

”Öka acceptansen för rovdjur”

– Ett grundläggande villkor är att projekten ska vara förenliga med riksdagens beslut om sammanhållen rovdjurspolitik, bidra till att öka acceptansen för rovdjurspolitiken och minska konflikterna om stora rovdjur, tillägger hon.

De drygt 2,5 miljonerna till Rovdjurscentret De 5 stora går bland annat till att övertyga elever och lärare i rovdjursdrabbade Ovanåkers kommun om att vargar och andra rovdjur inte är så farliga. Den insatsen kostar 400 000 kronor.

1,46 miljoner går till Rovdjurscentrum Grönklitt. En halv miljon kronor av summan gäller en jägarutbildning, men resten av pengarna går till kampanjer riktade mot barn och ungdom.

Barnbok om rovdjur

Bland annat går 200 000 kronor till en bok om rovdjur till de minsta barnen.

Samma summa spenderas på att låta mellanstadie- och högstadieelever som bor i rovdjursområden besöka rovdjurscentret.

Miljöorganisationer får dela på 884 750 kronor. Till exempel får naturskyddsföreningen i Nordanstig bussa skolelever från kommunen till De 5 Stora.

Naturskyddsföreningen i Dalarna får 200 000 kronor för att trycka ännu fler exemplar av barnboken om varg.

Rovdjursföreningen får 190 000 kronor för att förbättra sina propagandainsatser på bland annat webben.

Propagandaträning för rovdjursfantaster

Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen och Rovdjursföreningen lär bland annat ut retorik för att vässa olika aktivisters förmåga att propagera för rovdjur. 136 000 kronor går till en propagandautbildning för regionala nyckelpersoner inom organisationerna.

Länsstyrelserna i rovdjurslänen får 741 000 kronor. Pengarna går bland annat till ”rovdjurslådor” i olika naturum, tematräffar och en teckningstävling där barn ska rita sitt favoritdjur.

Den största summan, 140 000 kronor, går till Västerbottens länsstyrelse för information till skolungdomar i rovdjursfrågan.

Det är regeringen som gett Naturvårdsverket i uppdrag att pumpa ut fem miljoner till information om rovdjur.

Inga jaktkortspengar till årets kampanj

Satsningen började ursprungligen efter ett krav från miljöpartiet i budgetförhandlingarna med s-regeringen. Nu fortsätter miljonregnet även i år, trots regeringsskiftet.

För 2006 kom pengarna till det årets rovdjursinformation från viltvårdsfonden, som fylls på i form av jaktkortspengar från jägarkåren.

– Men så är det inte i år. Regeringen har sagt att vi ska ta pengarna från våra medel, säger Suzanne Kolare.