I propositionen om den nu rådande rovdjurspolitiken, som riksdagens klubbat igenom, står ordagrant:
”Målet för vargstammens utbredning i landet bör även i fortsättningen vara att begränsa stammen till områden utanför renskötselns åretruntmarker. Enstaka invandrande vargar bör dock kunna accepteras under förutsättning att de inte etablerar sig inom renskötselområdet.”
Men vad betyder det?
Miljöpartiets språkrör, Peter Eriksson, har tolkat det som att varg inte får finns på samernas åretruntmarker, men inte heller i vinterbeteslandet i kustområdet Norrbotten och Västerbotten.
Det här är en viktig fråga för bevarandesidan. Det framgår av överklagandet mot den svenska vargjakten från bland andra Rovdjursföreningen och Naturskyddsföreningen. De pekar på att avsaknaden av vargrevir i norr bidrar till att den svenska vargstammen hålls isolerad. Det gör det svårare för vargar att vandra på egen hand till det starka utbredningsområdet i Mellansverige.
”Den nuvarande geografiska isoleringen bidrar dessutom till artens ogynnsamma bevarandestatus eftersom isoleringen bibehåller den effektiva populationens storlek på en låg nivå. Det förefaller också att artens naturliga utbredningsområde har minskats eftersom, enligt riksdagens beslut, vargar inte accepteras i åretruntmarkerna inom renskötselområdet i norra Sverige.”
EU-kommissionen skriver uttryckligen ”åretruntmarkerna”. Men hur var det nu det stod i propositionen? Var får vargen finnas egentligen?
Moderate riksdagsmannen Bengt-Anders Johansson, partiets talesman i jaktfrågor, har sin uppfattning klar:
– Jag tolkar det som att varg inte ska få finnas i vinterbetesland heller, säger Bengt-Anders Johansson.
Men enligt Ruona Burman, kansliråd på miljödepartementet, är det inte innebörden i propositionen.
– Propositionen är otydligt skriven på den punkten. Direkt när den var klar och kunde läsas av allmänheten fick vi påstötningar från bland annat Rovdjursföreningen, som undrade hur texten skulle tolkas.
Hon pekar på att det måste vara så, eftersom regeringen i propositionen inte bad om riksdagens inställning i frågan om varg i renskötselområde. Det är alltså 2001 års politik som gäller.
Men Ruona Burman tillägger sedan något som helt förändrar innebörden i hon just sagt.
– Jag tror inte att den nuvarande regeringen är så angelägen, i nuläget, att stötta en vargetablering i vinterbetesland. I alla fall inte innan utredningen om rovdjursstammarnas utveckling, den som tillsattes i juni och ska vara klar 2014, blir färdig.
– Rennäring och varg går inte att kombinera. Vargen ställer till mycket stor skada även i vinterbeteslandet, där de kan skingra hela renflockar. Jag har varit med och besökt samebyar som får mer än hälften av sina inkomster från ersättningar för rovdjursskador. Ska ersättningarna öka ännu mer är det meningslöst för dessa samer att bedriva verksamhet, kommenterar Bengt-Anders Johansson.
Bilden av att andemeningen i propositionen och den faktiska politiken inte är den samma bekräftas även av miljöminister Andreas Carlgrens pressekreterare, Lennart Bodén.
Samtidigt pressas den svenska regeringen av EU-kommissionens tjänstemän och de skarpa frågor som kommissionen vill ha svar på.
Så här skriver man om vargen och renskötselområdet:
”Det förefaller som om denna politik kan förvärra den svenska (och skandinaviska) vargpopulationens geografiska och genetiska isolering i förhållande till den finsk-ryska vargpopulationen.
Det bör noteras att vargen ingår i bilaga IV till direktivet gällande Sveriges hela yta och att arten därmed, i enlighet med artikel 12 i direktivet, ska vara föremål för strikt skydd i hela Sverige.
Frågor till Sverige:
• Hur stort är renskötselområdet?
• Vad är en åretruntmark inom renskötselområdet? Vilken yta utgör dessa av renskötselområdet som helhet? Finns det särskilda geografiska områden där åretruntmarkerna förekommer? Är det möjligt att rita en karta av renskötselområdet som helhet och märka ut var åretruntmarkerna finns och ge denna karta till kommissionens tjänstegren?
• Enligt Sverige, hur passar politiken att utesluta vargar från renskötselområdet med det faktum att det är nödvändigt att upprätthålla/förbättra kontakten mellan olika vargpopulationer och med den rumsliga aspekten av gynnsam bevarandestatus (artikel 1 i), andra stycket, andra ledet)? Vänligen ge lämplig (vetenskaplig) dokumentering för Sveriges åsikt.”, skriver EU:s tjänstemän till Sveriges regering.
– Det var en tjänsteman som upplyste oss om att Sverige aldrig förhandlat till sig ett sådant undantag. Men det tror jag inte spelar någon som helst roll i slutändan – det finns en bred politisk enighet om att samerna som ursprungsbefolkning måste skyddas från vargetableringar, säger Torsten Mörner.
– Varg och renskötsel går inte att förena. Det är synd att man inte tagit in tillräckligt med information om vad vargetableringar i renskötselområdet egentligen innebär. Men det handlar nog mer om okunskap än om illvilja, säger Olof T Johansson.
Han tycker, till skillnad från sin partiledare, att rovdjurspolitiken förbättrats de senaste tio åren. Nu för tiden går det fort att få skyddsjaktsbeslut på varg som ger sig på renarna, framhåller Olof T Johansson.