Det är något speciellt med att jaga, det är ett sätt att utmana sig själv och utveckla sitt skytte men även att få uppleva naturen. Jakt för mig är inte bara att jaga det är även ett sätt att träffa olika människor och att lära känna dem samt att föra vidare traditioner.
Jag är till exempel uppväxt med rävklapp. Varje år kommer det massa olika människor från olika delar av landet för att jaga räv på vår mark. Det är en dag som jag ser fram emot eftersom det är både kul och spännande. Jag får träffa nytt folk och såklart är det ju framför allt kul att gå i drevet.
Flådde bäver
När jag tänker tillbaka på min barndom finns det många andra roliga minnen, bland annat när min förskolelärare ringde hem och var arg för att jag ljög så mycket. Jag hade berättat att jag och pappa hade blåst upp en bäver som en ballong och sedan tagit bort pälsen med en kniv, vilket hade skrämt upp de andra barnen rejält. I verkligheten hade jag och pappa bara flått bävern. När pappa hörde vad hon hade att säga skrattade han bara och sa:
– Det är såklart inte okej att ljuga på det sättet. Jag ska prata med henne.
Jag kommer också ihåg när jag berättade för min förskolelärare att min favoritsysselsättning var att stycka men hon hörde “sticka”.
Uppfann egen maträtt
Jag minns även kvällarna när jag och pappa åkte fyrhjuling ner till ängarna för att jaga änder. När vi kom hem hjälptes vi åt att ta hand om köttet och lekte sedan Masterchef. Vi uppfann vår egen maträtt, “ankibitts” som chicken nuggets fast med and i stället för kyckling. Ankibitts och viltkött var mina absoluta favoriträtter. I dag föredrar jag skaldjursplatå.
Och såklart minns jag den gången jag rusade in till mamma med en blodig overall. Hon blev livrädd och trodde att jag hade skadat mig. Jag skrattade och sa:
– Ta det lugnt, mamma, det är ju bara rådjursblod.
Döden är naturlig
En sak som jag har märkt skiljer mig från många som har växt upp i stan är synen på döden. För mig känns den naturlig och en del av livet. Jag är van vid att djur både föds och dör, hemma på gården och under jakten.’
Jag övertalade till exempel pappa att vi skulle köpa linderödssvin för att göra salami av dem. Jag hade en egen gris som hette Bamse. Efter något år slaktade vi honom och åt upp köttet. För många barn skulle det vara otänkbart att äta sitt husdjur, men för mig kändes det rätt. Jag visste att han hade haft ett bra liv och att inget gick till spillo.
Jag är också van vid att liv blir till, små kycklingar i förmaket, lammungar i stallet och griskultingar som springer runt i hagen redan första dagen. Att växa upp på landet har gjort mig både kunnig och trygg. Man lär sig att ta ansvar och se naturen på ett annat sätt.
Ska ta jägarexamen
Om några år har jag tänkt att jag ska ta jägarexamen. Jag tror och hoppas att mitt intresse för jakt följer med hela livet.
