Det framgår av Naturvårdsverkets nya rapport Djur och natur i förändring, som bygger på en nationell attitydundersökning genomförd hösten 2025.
Undersökningen visar att naturen fortsatt spelar en viktig roll i svenskarnas liv. Hela 82 procent uppger att de är ganska eller mycket intresserade av att vistas i skog och mark. Samtidigt har naturupplevelsen förändrats något under de senaste två decennierna. Färre än tidigare uppger att möten med vilda djur är avgörande för naturintresset, medan värden som landskap, stillhet och friluftsliv blivit viktigare.
Trots det värdesätter allt fler förekomsten av vilda djur i närområdet.
– Relationen mellan människor, natur och vilda djur i Sverige är stark och har i studien följts under mer än två decennier. Det finns ett starkt stöd för skyddad natur och för vår svenska allemansrätt, säger Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket.
Stark uppslutning bakom jakt
Rapporten visar att jaktens legitimitet är fortsatt hög. Mer än 80 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att jakt behövs för att upprätthålla balansen i naturen. Stödet är särskilt starkt i norra Sverige, där jakt och viltförvaltning i högre grad är en naturlig del av vardagen.
Förtroendet för jägarkåren är också högt. De flesta anser att jägare är väl utbildade, följer reglerna och är väl förberedda innan de ger sig ut i skogen.
Vargen fortsätter att splittra opinionen
När svenskarna får säga vad de tycker om de stora rovdjuren hamnar kungsörn och lodjur i topp. Vargen är däremot fortsatt den mest omstridda arten.
Enligt undersökningen tycker 62 procent om eller tycker mycket om att det finns varg i Sverige, medan 17 procent är negativa. Samtidigt vill en majoritet inte ha varg nära den egna bostaden. Drygt hälften uppger att de inte vill eller helst inte vill ha varg i närområdet.
Forskarna bakom rapporten konstaterar att vargen har betydligt lägre uppskattning än övriga stora rovdjur och att den skapar en mer polariserad opinion än björn, järv, lodjur och kungsörn.
Stöd för åtgärder mot problemrovdjur
Rapportens avsnitt om rovdjursförvaltning visar att svenskarna generellt föredrar förebyggande åtgärder framför mer ingripande metoder när rovdjur orsakar problem.
Störst stöd finns för åtgärder som rovdjursavvisande stängsel, GPS-märkning, flytt av problemindivider och olika former av skrämselåtgärder. Acceptansen är betydligt lägre för metoder som innebär att rovdjur avlivas utan att andra lösningar först prövats.
Samtidigt har stödet för flera förvaltningsåtgärder ökat jämfört med tidigare undersökningar. Naturvårdsverket konstaterar att legitimiteten är störst för åtgärder som uppfattas som proportionerliga, förebyggande och samhällsnyttiga.
Majoritet accepterar rovdjursjakt
Undersökningen visar också att en majoritet av svenskarna accepterar jakt som ett verktyg för att reglera stammarna av stora rovdjur.
Acceptansen är högst för varg och något lägre för lodjur, björn och järv. Jämfört med den senaste undersökningen 2020 har stödet för jakt som förvaltningsmetod ökat något för samtliga arter. Den tydligaste förändringen gäller just varg, där acceptansen har ökat statistiskt säkerställt.
I flera rovdjurslän finns dessutom ett större stöd för att jakten ska genomföras av lokala jägare snarare än av statliga aktörer.
Rädsla för björn minskar
Undersökningen visar även att svenskarnas oro för stora rovdjur har minskat över tid.
Flest uppger att de är rädda för att möta vildsvin i naturen, 40 procent. Därefter följer fästingar och björn. Andelen som känner oro för björn har dock minskat kraftigt sedan 2004, från omkring 43 procent till 29 procent i den senaste mätningen.
För varg har förändringarna varit betydligt mindre. Omkring 27–29 procent uppger att de känner oro för att möta varg i naturen.
Naturvårdsverket sammanfattar resultaten med att svenskarnas relation till natur och vilda djur i grunden är stabil, men att synen på rovdjur präglas av en villkorad acceptans: rovdjur accepteras i landskapet så länge skador och konflikter begränsas genom aktiv förvaltning.
