Varför lägger ni förslaget?
– Jag är själv jägare och har lantbruksarrendator, och har erfarenhet av flera år med skador på grödor. Det är främst dovvilt och vildsvin som ställer till det.
Det finns kritik mot skottpengar, att det kan verka kontraproduktivt. Framför allt skogsägare skulle kunna lockas att öka på stammen i stället, för att kunna casha in mer på avskjutning. Vad säger du om de farhågorna?
– Jag är medveten om att skottpeng kan missbrukas. Men det är bara att gå till sig själv – när man kommer hem på kvällen och är trött kanske det tar emot att gå ut och jaga. Det behövs ett incitament.
Incitamentet i det här fallet, säger Harald Hjalmarsson, skulle vara 1 000 kronor per gris, och med en budget på kanske 200 000 eller 300 000 kronor skulle det räcka till några hundra fällda individer. Han har tittat på andra kommuner som infört skottpeng, till exempel Motala.
– Det bästa vore om man kan genomföra detta i ett större geografiskt område, Västerviks kommun är visserligen ganska stor, 3 600 kvadratkilometer, men med fler grannkommuner skulle resultatet bli bättre.
– Vi ska ha en dialog med jägare, markägare och arrendatorer, det är grunden. Tanken är att vi prövar och utvärderar idén utifrån mätbara mål, avslutar Hjalmarsson.