Bönderna har fått nog. Anders Wetterin på LRF förklarar att landsbygdsbefolkningen inte längre vill sponsra statens rovdjurspolitik.
Bönderna har fått nog. Anders Wetterin på LRF förklarar att landsbygdsbefolkningen inte längre vill sponsra statens rovdjurspolitik.

Bönderna har fått nog

Det ser ut att bli rekordmånga motioner som rör rovdjursfrågan till LRF:s årsstämma i slutet av maj.
– Vi är idag mycket kritiska till den ickepolitik regeringen för i rovdjursfrågan. Jag är övertygad om att vi kommer att ha en ännu mer tydlig uppfattning efter stämman, säger Anders Wetterin, viltansvarig vid LRF.

Han menar att regeringen idag inte har någon politik i rovdjursfrågan utan att allting flyter fritt.
– Ovilja mot hur de stora rovdjursstammarna drabbar landsbygden delar vi helt med de landsbygdsbor som nu protesterar, säger Anders Wetterin. 

Han understryker att LRF aldrig har gett sig in i någon diskussion om hur många rovdjur Sverige ska ha.
– Den mängd vi har idag har ställt till med tillräckligt mycket problem.

Stängsel ingen univesallösning
Han påpekar att många tror att det bara är att stängsla med rovdjursstängsel så är problemen lösta, men så enkelt är det inte. Stängslen ska underhållas och hela tiden röjas från sly för att fungera. En annan fråga är att landsbygdbefolkningen ständigt måste oroa sig för att något ska hända. Tamdjuren blir så stressade av rovdjur, som stryker utanför hagarna, att de rusar genom staketen. 
Måste hålla djuren inomhus
Boskapsägare kan tvingas hålla djur inne om nätterna, tamdjur som egentligen mår bästa av att gå ute.
– Det handlar om mycket stora kostnader. Vi menar att staten måste ersätta landsbygdsbefolkning full ut för allt merarbete och alla extrakostnader som rovdjuren för med sig. Folk på landet kan inte längre sponsra statens rovdjurspolitik, kommenterar Anders Wetterin.
Problemet är dock att det är svårt att beräkna många av de kostnader som rovdjuren för med sig.

Svårt att hitta anställda
– Hur räknar man ut hur mycket extra det kostar att nyrekrytera anställda till ett företag om det inte går att locka med tillgång till jakt vid rekryteringen? undrar LRF:s Anders Wetterin
Tog rekryteringen en månad kanske det tar tre månader nu. Då är det heller inte säkert att man får den som är bäst lämpad för jobbet, resonerar han.
– Och hur beräknar man svårigheten med att behålla anställda på en liten ort om jakten inte längre är en kraft som gör att människor vill stanna kvar på landsbygden? tillägger Anders Wetterin.