– Vi kommer att jobba för en anpassning av art- och habitatdirektivet så att man i högre grad tar hänsyn till regionala skillnader inom EU, säger Anders W Jonsson i ett pressmeddelande.
Förvaltningen av rovdjuren ska lyftas ned på regional nivå, så att berörda människor blir delaktiga i utformningen av den regionala och lokala förvaltningen.
– Det är alltid bättre att personer som berörs också är med och fattar beslut. Annars kan politiker eller särintressen skapa lokala problem som man sen inte behöver uppleva i verkligheten, kommenterar Anders W Jonsson.
Färre politiker i delegationerna
Enligt honom vill centern ha färre politiker i länens viltförvaltningsdelegationer. Fler företrädare från civilsamhället och näringsorganisationer ska få plats i delegationerna,
Utredningen föreslår att länsstyrelserna ges mandat att besluta om licensjakt efter rovdjur om arterna på nationell nivå ligger inom intervallet för gynnsam bevarandestatus och om de överstiger beslutade regionala miniminivåer.
– När rovdjursstammen har gynnsam bevarelsestatus bör den förvaltas på ett sätt som tar hänsyn till människor som bor och verkar i närområdet. Det kan exempelvis innebära licensjakt, säger Anders W Jonsson.
Förebyggande skyddsjakt
Utredningen föreslår att det beviljas skyddsjakt efter första vargangrepp i ett område så länge det inte rör sig om en dokumenterat genetiskt viktig vargindivid.
– Vi menar att djurägare inte ska behöva ställas inför fullbordat faktum innan man har rätt att agera gentemot rovdjur. Då har skadan redan inträffat och tamdjur har skadats eller dödats. Skyddsjakt ska kunna användas i förebyggande syfte, givetvis förutsatt att det inte handlar om genetiskt starka djur som är viktiga för stammen, kommenterar c-politikern.
Utredningen rekommenderar att det statliga anslaget höjs så att det går att ge full ersättning för rovdjursskador.
– Det är en absolut förutsättning för att underlätta samexistens mellan människor och rovdjur, fastslår Anders W Jonsson.