Det handlar om utsättning av fasaner, änder och rapphöns främst i Mälardalen och södra Sverige. Enligt uppgifter från samrådsinstanserna kan det varje år handla om cirka 400 000 gräsänder, 250 000 fasaner och 75 000 rapphöns som föds upp och sätts ut i naturen för jaktändamål.
Jordbruksverket anser att ”det finns risk för betydande djurskyddsproblem vid utsättningar som motiverar ytterligare djurskyddskrav i lagstiftningen”.
Föreslog utbildnings- och rapportkrav
Följande fyra förslag sändes ut på remiss:
• Förslag 1: Införa en ny paragraf i djurskyddslagstiftningen enligt följande: ”Djur som föds upp för att sättas ut i naturen för jakt eller fiskeändamål ska hållas och födas upp på sådant sätt att deras utveckling vad gäller fysiologi, beteende och härdighet ger dem goda förutsättningar för att anpassa sig till ett liv i det vilda.”
• Förslag 2: Införa en ny paragraf i djurskyddslagstiftningen enligt följande: ”Utsättning av djur av viltart för jakt eller fiskeändamål får endast ske om det finns goda möjligheter för djuren att anpassa sig till ett liv i det vilda och tillgodose sitt behov av föda, vatten och skydd.”
• Förslag 3: Införa en ny paragraf i djurskyddslagstiftningen som ställer krav på någon form av utbildning för djurhållare som sätter ut fågel eller fisk för jakt- och fiskeändamål.
• Förslag 4: Införa en ny paragraf i lagstiftningen som ställer krav på att länsstyrelsen ska få kännedom om utsättning av fågel innan den sker.
Naturbrukarna gjorde tummen ned
23 olika aktörer svarade. De som gjorde tummen ned var på naturbrukssidan. Det gäller till exempel två godsägare, jägarorganisationerna, Kennelklubben, Jordägareförbundet, Viltmästareförbundet och Fiskevattenägarna.
Det har gjort att Jordbruksverket föreslår till regeringen att detta förs in som en ny paragraf i djurskyddslagen:
”Djur som sätts ut i naturen för jakt- eller fiskeändamål ska hållas, födas upp och sättas ut på sådant sätt som ger dem förutsättningar för ett liv i det vilda. Utsättning av djur i naturen för jakt- eller fiskeändamål får endast ske i en miljö som ger dem förutsättningar för ett liv i det vilda.”
Behövs för att kunna gripa in
I remissomgången påpekades att ingen vettig aktör lägger ner tid på att föda upp fåglar som sedan inte är ”rustade för ett liv i det vilda”.
Det finns ändå exempel på när djur har lidit stor skada på grund av att utsättningar gjorts på fel sätt, resonerar Jordbruksverket i sin slutrapport. Paragrafen behövs för att ansvariga myndigheter ska kunna ”vidta åtgärd om utsättningen görs på fel sätt”.
De övriga förslagen om utbildningskrav och registrering eller föranmälan av fågelutsättning har alltså slopats. Det förstnämnda kan införas senare om det skulle behövas och det sistnämnda blir för svårt att genomföra praktiskt, konstaterar Jordbruksverket.
JRF: ”Otydlig och onödig paragraf”
Jägarnas Riksförbund, JRF, anser att den föreslagna nya djurskyddsparagrafen är både otydlig och onödig.
Utsatt vilt är vilda djur. Då gäller inte djurskyddsfrågor, invänder JRF. Dessutom är det självklart att den som satsat tid och pengar på att till exempel föda upp fasaner inte sätter ut fåglarna i olämpliga biotoper.
– Syftet med paragrafen är därmed redan uppfyllt och det behövs ingen ny reglering. Dessutom är den föreslagna paragrafen så otydlig och öppen för olika tolkningar att den inte bör införas, tycker Jens Gustafsson, riksviltvårdskonsulent på JRF.
”De flesta sköter utsättningen bra”
– Vår bild är att de flesta sköter utsättningen bra idag. Vår utredning visar dock att det finns risk för djurskyddsproblem om utsättningar görs på fel sätt och det är därför vi föreslår ett tillägg till djurskyddslagen. Genom en sådan reglering blir det också möjligt för ansvariga myndigheter att kontrollera verksamheten och vidta eventuella nödvändiga åtgärder om utsättning görs felaktigt, kommenterar utredaren Johannes Erlandsson.
