Han vill ”frysa” vargstammen i tre år
  • Elmia Game Fair

Han vill ”frysa” vargstammen i tre år

AktuelltPublicerad: 2007-12-06 11:29

Om rovdjursutredaren Åke Pettersson får bestämma skulle Sverige kunna ha vargjakt redan nästa år. Villkoret är att det finns 200 vargar i Sverige med 20 nya valpkullar per år.

Det Åke Pettersson föreslår är att vargstammen ska ”frysas” på max 20 nya kullar årligen under tre år. Under den tiden ska länsstyrelserna i varglänen hinna ta över förvaltningen av vargstammen.

– Ingen som deltagit i utredningen föreslår utplantering av varg, säger Åke Pettersson.

Riksdagens tidigare bestämda etappmål om att det ska finnas minst 200 svenska vargar i en första etapp ligger fast. I Åke Petterssons utredningsuppdrag ingick inte att ändra på ettappmålen för de fem stora rovdjuren.
– Det finns inget egenvärde med en för stor koncentration av varg. Med hjälp av licensjakt ska man i framtiden kunna medverka till att det inte blir för stora koncentrationer av varg. Även skadenivån ska beaktas, säger Åke Pettersson.

Länsstyrelserna tar vargbesluten
Rovjursutredningens mest centrala punkt är att länsstyrelserna ska ta över det operativa ansvaret för rovdjursförvaltningen med hjälp av förvaltningsplaner, som har miniminivåer för antalet rovdjur.
– Men de ska också jobba med toleransnivåer utifrån ett konfliktperspektiv hur många rovdjur det kan finnas, förklarar Åke Pettersson.

Det innebär även att länsstyrelserna måste bli bättre att ha en dialog med länsinvånarna när förvaltningsplanerna tas fram.
Naturvårdsverkets uppgift föreslås bli att samordna de olika länsstyrelsernas planer så att de nationella målen för antalet rovdjur kan klaras. Verket ska även fastställa de regionala förvaltningsplanerna.
Länsstyrelserna ska i sin tur samarbeta så att det blir enhetlig rovdjurshantering mellan länen.
Både Bernkonventionen och EU:s art- och habitatdirektiv medger undantag från artskyddet när det gäller rovdjuren. Så länge de fem stora rovdjuren har en ”gynnsam bevarandestatus” går det att ha licensjakt.

Licensjakt på björn och lo
Därmed kan redan nu björn och lodjur plockas in i den svenska jaktlagstiftningen för licensjakt.
Licenserna för björn och lodjur bestäms bland annat med hänsyn till den illegala jaktens omfattning. När det gäller lodjur ska tilldelningen även ta hänsyn till hur hårt rådjursstammen drabbats.
Men även när det gäller varg och järv föreslås en begränsad licensjakt i områden med mycket rovdjursskador, när skadegörande individer inte kan identifieras. Enligt utredningen bör det kunna ske när det inte finns andra lösningar. Villkoret är även att det finns centralt fastställda förvaltningsplaner och att jakten inte hotar arternas bevarandestatus.
Åke Pettersson vill ändra jaktlagstiftningen så att skyddsjakt endast gäller skadegörande individer. Endast den som riskerar att utsättas för skada ska kunna ansöka om skyddsjakt.

Ej grovt jaktbrott försvara tamdjur
Den som äger eller sköter tamdjur och döms för att ha dödat rovdjur när dessa tamdjur angrips ska slippa riskera fängelse i minst sex månader för grovt jaktbrott. Enligt utredningen bör det istället bedömas som ett ordinärt jaktbrott.
– Det är ett väldigt begränsat antal fall där någon döms för att ha försökt försvara tamdjur. Det gäller att kunna skilja på syftet när rovdjur dödas, kommenterar Åke Pettersson.
För att stoppa den illegala jakten vill han införa en helt ny lag, som kriminaliserar försök och förberedelse till grovt jaktbrott.
– För att bli lagförd nu krävs att någon tas på bar gärning när de dödat rovdjur illegalt. Därmed är risken liten att bli dömd. Därför behövs det en ändring så att polisen efter tips till exempel kan öppna en bagagelucka och hitta vapen eller fällor, som uppenbarligen inte ska användas legalt. Vid avancerade fall bör även telefonavlyssning kunna användas, säger Åke Pettersson.

Märkning av snöskotrar
Han föreslår även märkning av snöskotrar för att kunna avslöja illegal jakt.
Dessutom bör varje polismyndighet utse poliser med särskilt ansvar för illegal jakt på rovdjur. Även på ledningsnivå måste det finnas någon som jobbar med detta.
Även lagen om viltvårdsområden bör ändras, så att en samverkan mellan viltvårdsområden underlättas. Det ska göra att det blir lättare att samordna jakten på lodjur och björn.
Alla björnjägare ska klara ett nytt årligt skytteprov, som inte är frivilligt, föreslår Åke Pettersson. Han vill att de två jägarorganisationerna som ett led i det allmänna uppdraget tar fram ett system för björnskytte på landets jaktskyttebanor.
– Jag vill inte ha det här som ett lagkrav. Jag tror inte att ett sådant tvång fungerar i det här fallet, säger han till Jakt & Jägare.

Krav på godkänt björnskytte
– Det bör vara som före älgjakten, där de flesta jaktlag har som regel att ha skytte på älgbanan. Men när det gäller björnjakten tycker jag att det ska vara ett krav på godkänt skytteresultat, tillägger Åke Pettersson.
Det är viktigt att de som jagar björn bland annat inser hur litet träffområdet är och var det sitter, anser han.
– Det är för många dåliga skott på björn. Det är inte acceptabelt, fastslår Åke Pettersson.
Rovdjursutredaren tycker att det nuvarande ersättningssystemet för rovdjursskadade tamdjur fungerar bra utanför renskötselområdena.
Men när det gäller hundar som dödas av rovdjur borde ersättningen höjas 100 procent till högst 20 000 kronor.
När det gäller oförsäkrade hundar som attackerats av rovdjur borde ersättning för veterinärvård ges med högst 10 000 kronor.
Hur mycket rovdjurspolitiken kostar är en ofta framförd fråga i rovdjursdebatten.

Rovdjuren kostar 155 miljoner per år
Åke Pettersson har kommit fram till att staten varje år betalar cirka 155 miljoner kronor för att Sverige ska ha livskraftiga stammar med björn, kungsörn, lo, varg och järv.
Största posten går till ersättningar i rennäringen med 46 miljoner kronor. På andra plats är länsstyrelsernas rovdjursarbete med cirka 64 årsarbeten för omkring 30 miljoner kronor. Därefter kommer länsstyrelsernas inventeringsjobb, som kostar 22 miljoner. Därpå kommer rovdjursforskningen på cirka 16 miljoner.
Att ersätta rovdjursskador utanför renskötselområdet och att förebygga angrepp kostar omkring elva miljoner kronor årligen. Polisens totala kostnader för att jobba med illegal jakt ligger på cirka sju miljoner kronor per år. Att informera om rovdjur kostar cirka fem miljoner.
Naturvårdsverkets rovdjursarbete med 2,5 handläggartjänster samt kostnaderna för Rovdjursforum och för DNA-analyser har bakats ihop till nio miljoner.

Ingen utplantering av varg
Till skillnad från jordbruksministern vill inte Åke Pettersson ha utplantering av varg.
– Ingen som deltagit i utredningen föreslår det, säger han.
Däremot tror Åke Pettersson på de forskare som hävdar att den svenska vargstammen har stora problem med inavel.
– Stammen bygger på tre individer. För att få ett genetiskt tillskott behövs en invandring med minst två vargar vart femte år.
För att det ska lyckas vill Åke Pettersson ge samebyarna ännu mer bidragspengar när de har varg på sina områden. Beloppen ska höjas och inte delas mellan samebyar. Då kanske vargar från den finska sidan kan fortsätta söder ut i Sverige.
– Det ska underlätta invandringen av vargar som har ett viktigt genetiskt innehåll, förklarar Åke Pettersson.

Alla björnjägare måste klara ett nytt årligt skytteprov, som inte är frivilligt, föreslår rovdjursutredningen.

SKRIV EN INSÄNDARE!

Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv så här

  • Annons Ardbeg Embassy
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsVästgårds Game Fair
  • AnnonsGyttorp Norma