Nästan alla vapen och all ammunition som jägare använder ses som ”särskilt farlig” i förslaget till skärpta straff för vapenbrott. Det innebär att jägare och skyttar löper större risk att dömas för grovt vapenbrott när det lagstiftas mot skjutvapenvåldet.
Foto: Mostphotos Nästan alla vapen och all ammunition som jägare använder ses som ”särskilt farlig” i förslaget till skärpta straff för vapenbrott. Det innebär att jägare och skyttar löper större risk att dömas för grovt vapenbrott när det lagstiftas mot skjutvapenvåldet.

Jaktvapen ses som ”särskilt farliga”

Nästan alla jaktvapen och många enhandsvapen för skytte ses som ”särskilt farliga” i förslaget om skärpta straff för vapenbrott. Då kan även förseelser bli grovt vapenbrott. Det innebär att lagskärpningen, som främst skulle gälla gängkriminella, lika gärna kan slå mot legala vapenägare som misstänks för vapenbrott.

Regeringens vapenutredare, hovrättsrådet Kazimir Åberg, har tidigare föreslagit hur EU:s vapendirektiv ska landas i svensk vapenlagstiftning. Förslaget går längre än vad EU kräver. Bland annat kan det bli förbud för magasin som rymmer för många patroner.
I går presenterades Kazimir Åbergs förslag om skärpta straff för vapenbrott. Fler vapenbrott ska ses som grova eller synnerligen grova.
Maxstraffet höjs med ett år till sju års fängelse för grovt vapenbrott.

Ska ger fler längre tid i fängelse
I förslaget ingår bland annat att Tullverket för ökade befogenheter att stoppa post som misstänks innehålla, vapen, vapendelar eller explosiva varor. Även hanteringen av explosiva och brandfarliga varor ska lyftas in bland straffskärpningarna för att få bukt med de kriminellas sprängningar. Det var över 160 fall med sprängningar förra året. 
– Den viktigaste förändringen som föreslås här är att fler brott ska kvalificeras som grova brott, så att man får längre fängelsestraff, sade inrikesminister Mikael Damberg (S) när förslaget presenterades.

Träder i kraft i oktober 2020
Hårdare vapenlagar ska efter en remissomgång till sista oktober kunna träda i kraft den 1 oktober nästa år. Det sker med bakgrund av att det förra året inträffade över 300 skjutningar med 45 döda.
Erik Lakomaa är forskare på Handelshögskolan och har bland annat anlitats som expert vid EU:s utvärdering av vapendirektivet 2014. Han har visat att det är ytterst få legala vapen som används i samband med grova brott. Det är också omvittnat att vanliga jaktvapen inte är speciellt åtråvärda för yrkeskriminella.

Kan ses som grovt vapenbrott
Ändå pekar Kazimir Åberg ut de flesta vanliga jaktvapen och nästan all ammunition som ”särskilt farlig”. Det innebär att lagöverträdelser som vanliga jägare och skyttar gör kan ses som grovt vapenbrott.
För patroner vill Åberg dra gränsen för ”särskilt kraftfull” vid nio millimeters-ammunition (9×19 mm). Vapenutredaren vill inte sätta patrongränsen endast för enhandsvapen.
”Även andra typer av vapen som genererar motsvarande eller högre anslagsenergier bör betraktas som vapen av särskilt farlig beskaffenhet. Hagelgevär och kulgevär genererar exempelvis i de flesta fall anslagsenergier som avsevärt överstiger anslagsenergin av kalibern 9 mm Parabellum”, skrivs det i utredningen.

Nästan alla jaktvapen ”särskilt farliga”
Därmed kan nästan alla jaktvapen dras in i kategorin ”särskilt farliga”.
– Utredaren har lyckats skapa en definition av särskilt farliga vapen som omfattar i stort sett samtliga jaktvapen i klass 1-3 och några i klass 4, sammanfattar Erik Lakomaa.
Även vilka kulor det finns i patronerna ska vägas in när det gäller vapnets farlighet.
”Vissa kultyper har en större skadepotential jämfört med andra kultyper med samma anslagsenergi. Hit hör hålspets- eller blyspetskulor som är avsedda att expandera vid träff. Sådana kulor får vid expansion en större tvärsnittsarea och därigenom snabbare energiavlämning, vilket genererar större sårskador. Expanderande hålspets- och blyspetskulor bör därför anses ha större farlighet än en solid blykula med motsvarande kaliber, hastighet och vikt. En annan typ av ammunition som kan ha högre skadepotential än annan ammunition är helmantlade kulor. Sådana kulor har generellt en högre penetrationsförmåga än såväl hål- och blyspetskulor som homogena blykulor”, resonerar Kazimir Åberg.

Nästan all ammunition ”extra farlig”
Därmed har han pekat ut nästan all ammunition som jägare använder som ”extra farlig”.
– Det innefattar all ammunition förutom rena blykulor, som i princip bara används i .22 LR, .32 S&W och .38 Spec. Det gäller även all jaktammunition i klass 1-3, kommenterar Erik Lakomaa.
Dessutom pekas halvautomatiska gevär ut som vapen som regelmässigt ska ses som särskilt farliga.
Även om det går att ”ta bort axelstödet” eller används ljusförstärkare eller ljuddämpare ska ett vapen anses särskilt farligt, anser Kazimir Åberg. Det täcker in många moderna jaktvapen.

Varnar för att jägare och skyttar drabbas
– Man kan konstatera att väldigt få jakt- och sportvapen inte omfattas av utredarens definition av ”särskilt farliga”. Det hade varit enklare att skriva att alla på marknaden förekommande vapen, utom hagelgevär och enkelskotts- och repeterstudsare i kaliber .22LR som skjuter blykulor, är särskilt farliga, skriver Erik Lakomaa på Twitter.
Han varnar för att det är de legala vapenägarna som kan råka ut för straffskärpningen.
– Det kan till exempel gälla någon som glömt att skicka in en licensförnyelseblankett i tid. Det är ju också på grund av lagens nuvarande utformning ett vapenbrott. Rör den sena förnyelsen ett ”farligt” vapen är brottet grovt.

Förslaget finns här: