Juljakt på frigående mufflon
  • Elmia Game Fair

Juljakt på frigående mufflon

AktuelltPublicerad: 2005-12-11 15:54

En jaktreporter kan få uppleva mycket på jaktfronten. Jakten på Näsby gård slår allt annat som jag upplevt i vilttäthet. Förutom en stor stam av kronhjort, vildsvin, rådjur och älg har Näsby något mer exklusivt – frilevande mufflon. Det flockas mufflon ute på åkrarna och i skogen. Det är några dagar före jul och dags för Tackjakten på Näsby gård.

Det har varit två jakter på Näsby gård under hösten. Alla som har hjälpt till under höstens jakter är nu inbjudna som skyttar till jaktårets tredje och sista jakt.
Det är sällsynt att få jaga på sådana här marker – så spänningen är stor när vi samlas på gårdsplanen.
Den sympatiske och mycket jaktintresserade ägaren till Näsby gård, Gunnar Palme, förklarar dagens förhållningsregler.
– Angående älg är det honförbud i kretsen och när det gäller rådjur är vi glada om ni lättar på hatten åt hondjuren. Mufflonstammen är nästan för stor, så mufflon får skjutas fritt. Annars är all vilt tillåtet enligt jakttabell, säger Gunnar Palme med sin lugna röst.
Gunnars jakthjälp på gården är viltmästarutbildade Karl Johansson. Det är Karl som tar hand om passutdelningen.
När alla passen är lottade och klara bär det iväg mot dagens första såt, som kallas för Dankan.
Gunnar och Karl går som hundkarlar under dagens jakt. På radion meddelas att alla passkyttar är på plats och att hundarna kan släppas.
Det dröjer inte många minuter innan jag hör några stäppande steg på sidan om berget, som jag har framför mig. Och mycket riktigt. En råget och en bock kommer smygande i slypartiet, som jag har på min vänstra hand. Rågeten anar oråd och sätter fart förbi mig och försvinner utom synhåll. Bocken står kvar blickstilla i slyn och tror att han är osynlig. Men studsaren ligger där den ska och jag väntar bara på ett bra tillfälle.
Efter några minuter börjar bocken röra på sig. Det är då jag får se att han har hornen kvar, tre dagar före jul. Jag har en skaplig sex-taggare framför mig. Det är inte vanligt.
Bocken går några meter innan han stannar till och jag låter skottet gå. Bocken hoppar rätt upp i luften och springer tillbaka några meter. Syret tar slut för honom och han viker ihop sig på bergskanten.
Det är bara rutinerade jägare i markerna. Därmed går omgrupperingarna snabbt och smidigt. En kvart efter första såtens avslut drar såt nummer två igång. Inom kort ljuder hundsallen vackert i skogen.
Några rådjur springer ut på gärdena och klarar därmed livhanken denna jaktdag.
På radion hörs hur Gunnar Palme svär över att han inte tog med sig en bössa. En hel flock mufflon passerar förbi Gunnar inne i skogen på bara några meters avstånd.
– Mufflonflocken går upp mot skyttarna, förvarnar Gunnar över radion och spänningen stiger borta vid skyttekedjan.
Hos Gunnars son, Claes Palme, blir förhoppningarna till verklighet när ett skott smäller från passgrannen Mattias Gustavsson.
Några sekunder senare, när ljudet från Mattias skott har lagt sig i skogen, brakar det till framför Claes. En mufflonflock på cirka 15 djur bryter ut i den lilla öppningen som finns framför passet.
Oroligt linkar mufflona fram och Claes följer djuren i studsarens kikarsikte.
40 meter framför passet stannar flocken till. En liten bagge har kommit på efterkälken.
Claes studsare ligger stadigt mot den lilla mufflonbaggen och det är en tidsfråga innan skottet går.
Flocken börjar röra på sig och då vrider baggen upp kroppen i full bredsida mot Claes. Nu får han sitt livs första skottillfälle på mufflon.
Baggen åker i marken direkt i skottögonblicket och något andra skott behövs ej.
För ett tiotal år sedan fanns ett mufflonhägn några kilometer från Näsby gård. Några mufflon rymde från hägnet och en frilevande mufflonstam etablerades i Gnesta-trakterna.
Nu är hägnet ett minne blott, men mufflonstammen är större än någonsin.
Uppskattningsvis finns cirka 200-250 mufflon i Näsby-Gnesta-området.
Att mufflon ska sprida sig till närliggande områden är föga troligt. Mufflon är mer stationära än dovhjorten. Därför är det svårt att få in mufflon på andra områden.
Efter en utmärkt sopplunch bär det ut i markerna igen. Flera mufflongrupper har synts till vid den plats vi nu ska jaga av.
Några skyttar går in mitt i såten och tar pass.
Vi andra går på led bakom Karl, som placerar ut oss på ett stort fall.
– Reportern får ta detta pass, säger Karl och flinar till.
Framför mig har jag en 1,5 meter hög sten som nu ska bestigas. Det är inte det lättaste med full jaktmundering. Efter mycket stånk och stön är äntligen stenen under mina fötter och utsikten är perfekt.
Den rätta jaktkänslan kommer krypande i kroppen och förväntningarna är högt ställda.
På radion meddelar Gunnar att hans wachtelhund Ripa är släppt – så alla skyttar får vara beredda.
Ett rådjur kommer från fel håll och går in mot såten. Det är ett hondjur. Hon får gå fri för denna gång.
På radion får vi höra att en flock kronhjortar är på språng.
Det rapporteras hela tiden om vilt som är i rörelse.
Ett skott hörs från någon av skyttarna som sitter inne i såten. Det är en älgkalv som tar sina sista steg framför en av skyttarna.
Drevet fortsätter upp mot vårt håll. Det går nästan att ta på spänningen i luften. Drevet kommer allt närmare och snett framför mig bryter fyra mufflon ut på fallet.
Utan tvekan styr den lilla mufflonflocken mot mitt håll. Det är två tackor, ett lamm och en liten bagge.
50 meter från min sten stannar mufflongruppen. Alla fyra står och tittar på mig. De undrar nog vad det är för konstig figur som hamnat uppe på stenen.
Mufflonkvartetten står som förstenade och tittar på mig.
Jag glor på mufflona och mufflona glor på mig i säkert en minut.
En hund skallar till och det blir lite oroligt i flocken. Mufflona tappar koncentrationen åt mitt håll. Jag får chansen att ta upp studsaren mot axeln. Tackorna och lammet börjar oroligt röra på sig. Men den lilla baggen står och stirrar på mig igen.
Jag har korset i stickhålet på baggen, men väljer att avstå än så länge. Baggen slänger en blick mot de resterande i flocken och vrider då kroppen lite grann. Jag har nu den vänstra bogen fri och låter oryxkulan löpa.
Det dammar till i mufflonkroppen och döden är omedelbar.
Tackorna och lammet sätter fart över fallet och försvinner ur mitt synfält.
Några sekunder senare smäller tre skott hos min passgranne.
Vid samlingen får vi höra att skytten sköt både tackorna och lammet som kom från mitt håll. Som alla vet är de svenska vinterdagarna väldigt korta. Vid samlingen börjar det avrundas för dagen, när en av jägarna som har passat längst ner mot åkrarna kommer till.
– Det går en flock med mufflon och betar ute på åkrarna, säger han med andfådd röst.
Lotten hamnar på Johan Öhman. Han får möjlighet att prova en ansmygning på mufflona.
De övriga åker tillbaka till Näsby gård och tar tag i allt flåarbete.
En liten nitlott fick Johan ändå. Han får en jaktreporter flåsades i nacken under smygningen.
Mufflonflocken betar cirka 70 meter från skogskanten ute på gärdet.
Johan har riktning mot ett stenparti, som ligger mitt ute på den öppna ytan.
Utan vetskap om att Johan smyger på dem betar mufflona vidare.
När Johan äntligen är framme vid stenpartiet skiljer det inte mer än 70 meter mellan Johan och mufflonflocken.
Sakta, sakta smyger Johan upp studsaren och fäller ut benstöden.
Tiden rinner iväg och det är inte många minuter kvar av skjutljuset.
Nu ser vi flocken bra. Det är några tackor med lamm och en jättebagge som betar sig närmare vårt håll.
Johan tar sikte mot baggen, men kan ej skjuta på grund av att de andra djuren finns bakom baggen.
Baggen betar sig lite längre ut på gärdet och skottfältet börjar bli fritt.
Johan osäkrar sitt vapen och lägger sig till rätta.
Knallen från Johans bössa får mig att hoppa till.
Baggen markerar träff men lägger sig inte direkt utan går några steg mot vårt håll. Med vingliga ben står baggen still i några sekunder innan benen viker sig på honom. Han faller ned och tar några sista andetag.
Väl framme vid baggen står vi bara och glor. Till slut säger Johan:
– Vilken jävla jättebagge, tänk att få skjuta en sådan här i Sverige, frilevande.
Det blev en jaktdag utan like. Utan att ljuga fick vi säkert fart på 100 mufflon denna dag, plus att vi fick se många rådjur och några kronhjortar.
En älg, ett rådjur och sju mufflon skjutna på en och samma dag – det kallar jag en händelserik jakt.
Som avslutning tackar Gunnar Palme samtliga för all hjälp under hösten och hoppas att vi var nöjda med Tackjakten på Näsby gård.
Som avslutningsord måste jag säga att en bättre skött och finare jaktmark har jag aldrig sett. Det ska Gunnar och Karl ha all heder för. Jag hoppas att fler jägare försöker sköta sina marker och vilt på samma seriösa sett.

SKRIV EN INSÄNDARE!

Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv så här

  • Annons Ardbeg Embassy
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsVästgårds Game Fair
  • AnnonsGyttorp Norma