Göran Ericsson och Wiebke Neumann vid SLU är två av forskarna som har studerat hur älgar påverkas av bland annat löshundsjakt.
Foto: Jon M. Arnemo & Susanna Bergström, SLU Göran Ericsson och Wiebke Neumann vid SLU är två av forskarna som har studerat hur älgar påverkas av bland annat löshundsjakt.

Så påverkas älgar av löshundsjakt

Om älgar inte jagas för ofta av löshund kan de kompensera den ökade energiförbrukningen utan problem. Det visar en studie av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Høgskolen i Innlandet i Norge.

Läs mer

Physiological and behavioural responses of moose to hunting with dogs, Conservation Physiology, Volume 8, Issue 1, 2020.

Forskarna har undersökt hur älgar påverkas av traditionell älgjakt med löshund genom att mäta älgars hjärtfrekvens, kroppstemperatur och rörelser.
Det forskarna har kunnat se är att när älgar jagas med hund – vilket merparten av de 80 000 älgar som fälls i Sverige årligen gör – rör de sig längre sträckor och i ett snabbare tempo än vanligt, vilket får deras kroppstemperatur och hjärtfrekvens att öka.
– Jakt med hund ökar älgens energiförbrukning. Det gör att älgen får mindre tid att söka föda, vilket kan påverka älgens kondition om denna typ av störningar förekommer ofta, förklarar Wiebke Neumann, på institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i ett pressmeddelande.

Har vant sig vid hundar
Hon är en av forskarna bakom studien, som också visar att älgar i viss mån tycks ha vant sig vid hundar.
Alla älgar påverkades nämligen inte av jakt. Hade älgarna mindre än tio minuters kontakt med hund fick de inte högre kroppstemperatur eller hjärtfrekvens.
Och de älgar som fick ett stresspåslag och förbrukade mer energi, när de stördes av älghundar, var bra på att kompensera för det.
– De kompenserade för den ökade energiförbrukningen genom att vila och använda mindre energi dagen efter jakten. Om störningarna inte upprepas frekvent anser vi att älgen kan kompensera utan problem, säger Wiebke Neumann.

Åtta älgkor i Nordmaling
Studien genomfördes med hjälp av lokala jaktlag i Nordmaling, söder om Umeå, under åren 2017–2018.
Åtta älgkor utrustades med en temperaturmätare i magen, en hjärtsensor under huden och ett gps-halsband som visar deras aktivitet.
Även jakthundarna utrustades med gps-halsband så att informationen från både hundar och älgar kunde koordineras.

På sparlåga under vintern
En tidigare studie, där tolv älgkor i samma område följdes av samma forskare, visar att älgar går ner på sparlåga under vintern. De sänker både hjärtrytm och kroppstemperatur kraftigt för att klara sig.
– En älg i god kondition efter en bra fodersommar har bra med kroppsreserver, så den klarar störningar under vintern om det inte sker ofta. Däremot kan tjurar efter brunsten och kalvar vara mer känsliga för störningar under vintern, eftersom de inte har så mycket fett lagrat. Men det är en sak vi måste studera mer, kommenterar Göran Ericsson, professor i viltekologi vid SLU.

Påverkas av klimatförändringar
Men det är inte bara vintern som är problematisk. Älgar är värmekänsliga, och i ett allt varmare klimat utsätts de för mer stress.
I många områden finns i dag flera klövviltsarter som jagas med hund. En ökad frekvens av jaktstörningar och högre temperaturer på grund av klimatförändringar kan sannolikt öka energiförbrukningen och därmed risken för negativa effekter på kroppskonditionen, menar forskarna.
– En slutsats är att vi behöver studera mer hur olika typer av hundanvändning påverkar klövviltet, säger Göran Ericsson.