Under 2014 gjordes 55 ansökningar om skyddsjakt på varg. 33 av dem avslogs. Även i år har merparten av alla ansökningar avslagits.
Av de 22 skyddsjakter som beviljades 2014 var det 13 vargar som fälldes. I år har sex vargar fällts under 13 beviljade skyddsjakter, skriver ATL.
– Skyddsjakten fungerar inte bra i praktiken. Den tar för lång tid att besluta och är svår att verkställa, säger Gudrun Haglund Eriksson, rovdjursansvarig på Svenska fåravelsförbundet och rovdjursansvarig för LRF i Örebro län, till ATL.
Vad som gör att skyddsjakten har så låga resultat kan bero på flera saker.
– Det är jättesvårt att jaga på barmark. Det kan också bero på att myndigheten gett villkor som är helt hopplösa och gör jakten ineffektiv, säger Anders Wetterin, jakt- och viltexpert på LRF, till ATL.
En undre gräns på tre angrepp
Många länsstyrelser beviljar skyddsjakt först när tre angrepp gjorts på ett år inom ett revir. Om det finns valpar som fötts under det senaste året sätts gränsen till fyra angrepp.
Vargstammen har blivit större under de senaste åren, men det är oklart exakt hur många vargar som finns. Enligt beräkningar från Viltskadecenter består stammen av cirka 415 vargar, men osäkerheten ger ett spann på mellan 328 och 539 vargar.
”270 vargar räcker”
Enligt Gudrun Haglund Eriksson bör det räcka med 270 vargar i Sverige. Hon anser också att rovdjurspropositionen från 2013 ska gälla, där det står att tamdjurshållning inte ska försvåras i någon del av landet och att man ska ta hänsyn till socioekonomiska aspekter.
Det nya förslaget om att att skyddsjaktsbeslut ska kunna överklagas ytterligare en nivå tycker hon inte om.
– Överklagandena gör att vissa skyddsjakter aldrig genomförs, säger Gudrun Haglund Eriksson till ATL.
Det ska kunna räcka med ett angrepp
Naturvårdsverket har tagit fram en ny handledning med åtgärder för hud skyddsjakt ska kunna skydda tamdjur bättre. Där står det att det ska kunna räcka med ett angrepp.
– I ett område med fäbodbruk eller fårskötsel i skärgården kanske det räcker med ett angrepp för att få till skyddsjakt, säger Gunilla Skotnicka, chef för sektionen art- och områdesskydd på Naturvårdsverket, till ATL.
De tycker också att beslut om skyddsjakt ska kunna tas med hänsyn till allmän säkerhet och hälsa, till exempel när det gäller vargar som håller till nära bebyggelse och orsakar oro hos människor som inte längre släpper ut barn för att leka eller inte längre använder motionsspår.
– Det är inte jättevanligt, men har använts som skäl för skyddsjakt en gång. Det borde kunna användas mer. Men länsstyrelserna är ovana och osäkra, säger Gunilla Skotnicka till ATL.