Första dagen utgår jakten från spårcentralen i Björnrike. Det blir omgående upptag som drar iväg mot Hovde. Björnen passerar passkedjan efter gamla landsvägen utan att observeras. Kanske gick den över innan passen var besatta.
Ett nytt släpp i Hovde resulterar direkt i ett upptag som drar sig ner mot ån. Henkan rapporterar över radion att två älgtjurar observerats efter Klyftvallvägen, där det lite senare också observeras en pinntjur.
Hundarna har dock fått fatt på en helt annan älg som kommer förbi Kjell som lyckas koppla en hund i löpan.
Björnhona tar strid
Söndagen inleds som vanligt med samling vid Vålkojan. Nu ska det jagas från Vålkojan mot Björnrike. Strax före sju sker ett upptag och gångståndet drar sig mot byn.
Ett annat gäng, som jagar längre söderut med hundförarna Bodín och Mann, får kontakt med en björnhona med två ungar. Björnhonan jagar upp ungarna i ett träd och går hårt åt en av hundarna. Jakten avbryts och hundarna kopplas.
Samling vid travbanan för nya tag söder om Vemhån. Där får hundarna kontakt med en ensam björn som visar sig för några passkyttar. Drevet går upp mot Östiberget men där tappar hundarna spåret.
Trägen vinner
Tredje jaktdagen återstår 27 jägare. Jakten sker nära vindsnurrorna i Vemhån och passarna sitter i Skorvdalen. Även denna gång blir det upptag på björn men den lyckas slinka förbi och lura hundarna upp på läktaren.
Anders Bodin och Lari Mann, som skaffat plotthundar för ändamålet, fick efter en rad misslyckade försök under höstens björnjakt slutligen fälla två björn för hundarna. Den första fälldes av Lari Mann vid Fallet och var en hane på 180 kilo. Dagen efter fällde Lari även den andra björnen, en hona på 120 kilo, för Bodins hundar. Den sista björnen tros vara samma björn som många fiskare och bärplockare sett vid Järpbäckdammen.
Samarbete över gränser
2005 började björnjakten organiseras i Vemdalen/Vemhån och sedan starten har det fällts sex björnar i området. Första året gick fem jaktlag samman och jagade björn på cirka 5 000 hektar under tre dagar med start den första lovliga dagen.
I år var det 16 lag på cirka 40 000 hektar som samverkade om jakten.
Samverkan över stora områden är nödvändigt för en meningsfull jakt. Organisationen tar allt fastare form med informationsmöten med markägare och jaktledare. En del jaktlag ställer upp med sin mark trots att ingen av de egna jägarna deltar.
Nu går några av björnjägarna och väntar på att jaktsäsongen på lodjur ska sätta igång. Även här har samjakten varit framgångsrik och man har fällt sju djur under de fyra år man jagat gemensamt.